Aftonbladet – 31 december 1846, sida 3

BLANDATRE ÄMNEN: — Mur Jenyy Lip I NÖRNBERG. En tysl tidning innehåller om den firade sångerskans upp trädande i nämnde stad följande: Uti Närnberg had man den 44 December ett skådespel, hvars like in gen sett. Det är här icke fråga om Jenny Lind utmärkta sång och sköna spel, utan om theaterhu sets öfverfyllning, då mer än 4600 floriner denne afton influtit, under det att vid vanliga priser, di alla platser äro upptagna och orkestern är utrymd recetten icke går till mycket öfver 500 floriner. loger, på parterren och galleriet suto eller stodo alla Isammanpressade såsom uti skruf ; på sjelfva tea tern (en plats kostade förut 5 fioriner, men till slu blott 2 fl. 24 kr.) och på vinden såg man hufvud vid hufvud, och den stackars svenskan måste formligen tränga sig igenom hopen hvarje gång hon skulle från sin klädloge bege sig ned på scenen. Er gång kunde hon icke hindra sig ifrån att skratta då hon. öppnade ett kulissfönster och plötsligt helt nära såg tre välfödda ansigten med svarta mustacher, som trängde sig fram, just som hon sjöng Dort in der Ferne nahen meine braven Grenadiere. Bifallsstormen, inkastningen af kransar och poecmei ville icke taga en ända. Jenny Lind är väl vand dervid och tar det föga vid sig, men en medfödd blygsamhet är äfven säkerligen orsaken till, att hon förblifver så lugn vid erkännandet af hennes prestationer. Näörnberg har mycket behagat benne. Hon har köpt mycket och beställt åtskilligt af dervarande konstnärer. Att hon icke är så girig efter penningar, som man velat skrika ut, torde väl bevisas af den omständigheten, att hon från Regensburg, Erlangen, Furth och Coburg erhållit anbud på summor, som gå till tusendetal; direktören i Närnberg bad henne och erbjöd 4200 floriner, om hon söndagen den 43 ville sjunga i Norma, men hon afslog allt, blott emedan hon ville hålla sitt ord och den dagen sjunga på hr D:s koncert i Augsburg, såsom hon lofvat. Detta är ett drag, som måste försäkra henne om hela den hederligt tänkande verldens aktning. — WILBELM ERÖFRAREN OCH HANS AFKOMMA. Alla stora suveräna hus i Europa härstamma från denne normandiske hertig Wilhelm, som 4066 eröfrande inträngde i England, och ega i honom en gemensam stamfader, såsom man kan se af följande: Den britiska tronen intages nu af en drottning, som i 27 led härstammar från denne furste. KurfurstinSofia af Hannover blef genom en parlamentsakt förklarad för arftagerska till kronan och henne följde sonen Georg I; de talrika förbindelserna mellan engelska furstinnor och kontinentens furstar alstrade nya skott och grenar på den gamla stammen; sålunda hafva husen Freussen, Oranien och Ryssland (det sednare genom Paul I:s giftermål med Fredric IT:s brorsons dotter) uti Wilhelm eröfraren ett gemensamt ursprung. De begge linierna af huset Savoyen äro blodsförvandter med Katarina af Castilien, Carl Emanuel I:s gemål; nämnde furstinna var sondotter (eller dotterdotter) till Karl V, och denne en afkomling af Ferdinand och Isabella, den sistnämnde en ättling af Johan den store, tredje sonen af Edvard HI. — Ludvig XII:s gemål var en ättling af Karl V. Sålunda härstarama husen Orleans, Bourbon, Spanien, Brasilien och Neapel från Wilhelin eröfraren — Hertigens af Orleans (regent. af Frankrike) syster, gift med en prins af Lornaine, hvars son blef kejsarinnan Theresias af Österrikes semål; derifrån hela österrikiska och toskanska husets härkomst. Enligt en befintlig genealogisk öfversigt, är erkewertig Karl af Österrike den som närmast är belägtad med normannerhertigen NWVithelm (nemb i 2:dra ledet) och svenska konungahusot genom prins 3eaurharnais det aflägsnaste (i 29:de ledet).