Aftonbladet – 23 december 1846, sida 2

att den författade bönboken, som är utgifven ej a begär efter penningar, utan af fromt nit för den ren: läran och ett sinne i Gudi, verkligen begagnas vi bönstunderna till allmän uppbyggelse och andlig för kofran. Motståndaren, som fruktar att läseriet skal hålla på att få insteg i skolan, vilje vi ock upplyst derom, att ett läseri verkligen fått insteg, nemliger det af den heliga skrift, hvaraf en del till vägled ning genom det på frestelser rika jordlifvet inskär pes i minnet, enligt andans befallning: du skal inskärpa lagen hos dina barn och derom tala nä du sitter i ditt hus eller går på vägen, när du ne derlägger dig och när du uppstår; och ett kapite uppläses hvarje morgon och derefter förklaras sam läses äfven en af konung Davids psalmer hvarje af. ton till upprättelse och tröst för förkrossade hjertan Emot ett sådant läseri hoppas man att motsägarer ej skall hafva något att invända, hvarken för sig eller sina barn, om han vill att de skola genom gudelig vandel skänka honom glädje och någon ersättning för de öfverklagade kostnaderna. Staten, som bekostar medlen för skolan, blir säkerligen ock bäst belåten med medborgare, som uppfostras på detta sätt, hvarigenom de lära sig att frukta Gud och ära konungen samt de höfdingar, som af honom tillsatte iro; men icke att såsom nu, till stor grämelse för undergifna och lydiga tjenare ofta förnimmes, klanIra och förvränga hvad den välmenande öfverheten företager. Man bör ock kunna vara förvissad att skolans vördade ephorus, hvilken vunnit ett högt namn för sitt nit om befordrande af renlärighet och sudsfruktan, ej underlåtit något, som kunnat lända vill ungdomens sanna bästa och välfärd; han har med noga urskillning inkallat i den späda vingården skickliga odlare, som med lågande ifver söka inplanla såväl sanningens dyra ord, som verldsliga kunskaper; han vakar ock deröfver, att hvar och en uppyller sitt anförtrodda kall, och vet att tillrättavisa len som felar. Så skall Upsala skola, vi hoppas och bedje det, vara och städse förblifva en fast och säker stödjepelare inom fäderneslandet för den sanna kristendonen och oförfalskade Augsburgiska bekännelsen, äfen om den, hvilket Försynen dock måtte nådigt fvända, ännu någon tid skulle anfäktas af ctrons ich mörkrets maker, Kristendomsbroder.