Aftonbladet – 14 december 1846, sida 1

oc måste sökas i hr Delands väl arrang rade rcpertoir; ty af truppens sujetter äro högst få, som funnit nåd inför den stränga brefskrifvarens ögon. (F:g.) MANNEN EX OFFICIO. Den genombeskedliga Postoch Inrikestidningen, mannen med den dubbla rollen och det dubbla ansigtet, har nu äfven gort sitt nödvändiga i afseende på anmälan för nästa år. Den läses främst i Posttidningen alla dagar och innefattar också ett programm, som åtminstone har den förtjensten att presentera sig såsom vore det ett troget a:tryck af redaktionens hela fysionomi i den finaste och mjukaste deg eller lera. Inrältningen, och ,syftn ngen, a? bladet bliva, heter det, desamma som hittills; d:ss politik således lika öppen, lika ridderlig, lika litet som hittills smygande utefter väggarna; aldrig bikslug eller machiavellistisk eller solistisk eller på n:got sätt hal och föraktlig; aldrig, med ett ord, hvarken Bieller Paw eller Blaffert. Men hörom hellre den gamles egna ord: Samhällstheoriernas tillämpning från en förmedlande synpunkt, liberal — (ja till och med ofantligt liberal) — utan att vara radikal, konservatif utan att vara stationir; värderande det goda och ändamålsenliga, vare sig hos det gamla, som är i fråga att förändras, eller hos det nya, som är i fråga att inöras, således icke ovilkorligt tillgifven hvarken det ena på grund af dess ålder eller det andra på grund af dess nyhet, men förutsättande hos båda på samma gång som fördelar, äfven brister och ofullkomligheter, och sökande efter ,örmåga alt väga de ena mot de andra., Är det väl möjligt, skall läsaren härvid säkert utropa, — at så många förträffliga egenskaper kunna belöpa sg på en enda publicitetens organ? Postoch Inrikestidningen blir således äfven ett slags politisk vågbalans, och om hvilken man lärer få säga såsom om en viss annan ryktbar politisk karakter i komedien Paskillet: Spirling vacklar icke. Likasom hvarje annan vågbalans hår äfven denna en ss. k. lunga, som det är fråga om att hålla rätt i munnen och tvänne armar, hvilka väga åt hvar sin sida, men ingendera likväl åt den radikala. Det enda som då återstår att önska är, att vid den opartiska vägningen aldrig må nyttjas falska vigter, hvilket, som man vet, kan komma den bästa balans ondt rykte uppå. Om det tillåtes, skole vi imedlertid genast, och så godt först som sist, vilja göra en anmärkning vid någonting, som redaktionen i dessa dagar förehaff, och hvilket iörmodligen skall föreställa en profvägning inför allmänheten för alt ådagalägga balansens förmedlande opartiskhet,. Det törekommeri Posttidningen :ör sistl. thorsdag, i ett såkalladt bref från landsortenn, det tredje i ordningen, och hvilket, likasom ett par föregående dylika, bär alla kännetecken af att förskrilva sig från sjelfva hedersmannen i Kungsöhr, Mannen ad utrumque paratus, uppfinnaren af de såkallade hallucinationernax eller konsten att se saker, framför allt politiska, uppoch nedvända. Uli dessa bref finnas åtskilliga syperba motton och fraser på latin, bland hvilka isynnerhet följande ur Taci us bemtade uttryck i Posttidninzens mun, låter intagande: omnia serviliter pro dominatione, en satts, som i fyra ord tyckes uttrycka snart sagdt en hel sjel biografi al en viss lång lenads ögnamärke och strävanden. Men det eg-ntliga ändamålet med irågavarande tredje bref är att upptaga och kommentera en tanka, som förekommer i ett af Aftonbladets ,bref fill landsorten,. Aftonbladet har nemligen der, under framställandet af den önskan, att den liberala tendens hos Regeringen, hvarom i dessa bref varit fråga, måtte med mera bestämdhet och ju förr dess hellre framträda äfven i vissa af Aftonbladet särskildt påpekade företrädesvis politiska ämnen, med afseende härpå bland annat kommit att yttra, att det raska gripandet till verket är en ovärderlig sak, och tillika illustrerat detta yltrande med exemplet af några historiska namn, såsom Gustaf Wasas, Napolcons och den nuvarande påfven Pius den IX:e. Att vi med en jemförelse mellan desse mäns verksamhet, och den som kan vara iTrtåga för vår regering, icke kunde mena annat, än att hvardera skulle betraktas med aseende på sin tid och sina förhållanden, det låg ganska klart och obestridligt i hela gingen af ÅA tonbladets räsonnemang, hvari det, såsom nyss nämnd :s, endast var fråga om huruvida en bestämd politiskt Iiberal tendens visat sig i Regeringens tillgörande hittills i vissa ämn:n, och der det i öfrigt aldrig uppstått råga om något brådskands eller skyndsamhet eller ens om tiden alls, annorlunda, än att de hittills förflutna tvänne åren anåg0s icke hafva gifvit några afgörande hevis på ett liberalt eller med majoritetens önskningar öfverensstämmande system i liroverksfrågan, i afseende på reform rim litärväsendet till minskning af den derå belöpande deten i statsutgii terna, 0. s. Vv. Men redan blotta utirycket: det raska gripandet till verketx, utgjorde för mannen vid Kungsöhr någonting så horribelt äfventyrligt, alt han måste fram och väga det i Posttidningen. Den första som härvid lägges på vågskålen lär Napoleon, som genast flyger i luften med lat sifalnennnt osa Ba RA Kan RAL AR AA