Aftonbladet – 11 december 1846, sida 2

BLANDADE ÄMNEN: I — STEMHUGGAREN, RIKSDAGSMAN. En trasig och försupen stenhuggare blef vid Götbeborgs poliskammare nyligen tilltalad för fylleri, om hvilken förseelse han ock genom vittnen öfvertygades. Fråga uppstod sedan, huruvida den tilltalade förut varit dömd för dylikt brett, alldenstund den nu gällande kongl. förordningen om svalg och dryckenskap stadgar, att den som fyra gånger varit beträdd med dylik förseelse ej får välja eller väljas till sådana förrättningar, som innefatta medborgerligt förtroende. Då en af de vid förhöret närvarande yttrade: ,Stenhuggare kan väl i alla fall ej komma upp till viksdag) inföll en annan: Åh! fo, kvarföre deke; man hugger ju der, någon gång, också osten n (M.) — TILLSTÅNDET VID POLSKA GRÄNSEN. Hran Kurnich skrifves af den 9 November: Vi hafva icke mer att göra med revolutionära polackar — vi hafva att strida mot röfvare och rånare, hvilka, måhända dertill drifna af nöden, sammanrota sig uti hela band, sökande sin bergning i stölder och röfvorier. Så snart mörkret inträdt, vågar sig ingen ut på gatorna; endast här och der ser man patruller af väpnade borgare: men ingen enskild går nu mera ut utan lanterna och betäckning. Den skog som omger staden är rik på hålor och snår samt uppfylld af röfvare; hyar och en som skall till eller från Kurnick måste passera densamma, och under loppet af minga veckor har ingen vågat att ensam genomvandra denna skog, ty icke sällan förekomn:a der rån och röfverier och äfven mord; i händelse röfvarena icke finna annat att taga, rycka de kläderna af kroppen och lemna de olyckliga alldeles nakna. Polisens bemödanden att sätta en gräns för