KORRESPONDENS-ARTIKEL. Berlin den 26 November 1846. (Slut från gårdagsbl ) Ni har långt för detta hört omtalas tillintetgörelsen af den lilla fristaten Krakau, såsom ett hastigt resultat af långvariga och hemlighetsfulla underhandlingar emellan de tre nabostaternas ministrar; ni har äfven förnummit det rop af bestörtning och afsky, som denna händelse framkallat från alla håll. Vi se tiderna för Polens delning återvända, skåda den svages tillvaro gå under för den mäktiges godtycke, och erfara den fruktansvärda lärdom, som nittonde århundradets absolutism inskärper hos folken genom detta förskräckliga profstycke. Tsarens hat mot. det olyckliga Polen har dikterat detta dåd; och en ä cupplifvad helig allians emellan de tre absoluta makterna fann Tullkomligt öfverensstämmande med sina grundsatser att hotande kasta fram Krakaus undergång såsom stridshandske åt de frihetss kande folken, lika mycket som åt sina egna ve. Hvad skall man säga då man ser Preussen förena sig härom med Ryssland och Österrike: Preussen, som i samma ögonblick ordar om riksständer, och oupphörligt förkunnar sig som intelligensens rike; som verkligen ser sig tvunget att med otaliga, men halfva och ovilligt ta gna steg, hylla samtidens ideer och erkänna deras makt? — Vid: samma tid som dess penningeförlägenhet vexer, och det finner nästan omöjligt att hjelpa sig derur utan konstitutionella medgifvanden: i det ögonblick, då allmänna tänkesättet skarpt och bestämdt uppträder Sd ed ng nn är nåt Sa 1 BR trå ter mc tr nn NET