— I Tidning för Södermanland, som icke ofta, men då det skett, på ett ganska enkelt, sansadt och förtjenst:ullt sält, yttrat sig om tidens tilldragelser, läses följande omdöme öfver våra landsorts-bref och hvad deri blifvit iramställdt rörande representations-reformen: Den oro, som uppenbarat sig hos några liberala tidningar, till följe af Aftonbladets landsortsbref, tyckes härleda sig från den farhåga, att Regeringen kunde få Iust, eller komma i behof af, att kasta sig i de konservatives armar, om den liberala pressen toge sig före, alt närmare nagelfara med hennes åtgöranden. Dessa tidningar måste sålunda föreställa sig, att Reg. icke handlar efter någon på förhand genomtänkt plan, utan föres till sina beslut af antingen välvilja för sina vänner, eller harm öfyer deras erinringar. Vi, som icke ett ögonblick tänkt ditåt, hafva ej kunnat finna annat, än att Aftonbladet handlat rätt, då det omsider tagit bladet från munnen. Principen af undseende kunde gerna följas, så länge inga menliga resultater för det allmänna var der af att befara; men i samma stnnd Reg., efter all beräkning, var på väg att taga sitt parti i de stora frågorna, borde undscendet lomna rum för allvarliga ord. Och allvarliga ord hade blifvit påkallade af Regeringens beteenden i landets vigtigaste ärende, representationsreformen. Redan kommitte-tillsättningen väckte på sin tid twvifvel hos majoriteten af nationen, som hyllar den allmänna valprincipen; detta tyifvel ökades sedermera af iuträdestalet och fullkomnades af sista Icdamots-tillsättningen. Om nu en tidning, med kännedom om ailt detta, likafullt tegat, då ärendet skulle ytterligare handläggas , hade den icke allenast undanhållit landets regering. det ljus, hon möjligen saknade, utan derjemte lemnat sina liberala vänner i kommittten i saknad af det moraliska ryggvärn, som innehålles i en kraftfull opinionsyttring. Aftonbladets uppträdande var således, cefter vårt sätt att se, just på sitt ställe. För öfrigt tyckes det nu hafva blifvit ordningen för dagen, att hvar och en af pressens organer utalar sig för ettdera af de båda ifrågasatta valsäten. Statstidningen har längesedan förklarat sig för klassval och, att sluta af Barometern för den 25 Nov., tyckes denna tidning närma sig till samma mål. Allehanda för den 530 Nov. yttrar sig, deremot, ånyo, för allmänna val, och detta har längesedan skett af Jönköpingsbladet, Östgötha Correspondenten, Najaden, m. fl. Hvad oss sjelfve angår, som med förkärlek omfattat denna princip allt sedan vi blefyo bekanta med dess goda följder i Norrige, äro vi så fullt öfvertygade om principens tillämplighet äfven för Sverige, att vi för vår ringa del hellre vilja vänta änmmu några riksdagar på genom förandet af en representationsreform grundad på den, än med ett enda ord hjelpa till att öfver ståndsrepresentationen draga en kåpa, kallad klassrepresentation, den nationen ej skulle hinna att nöta ut på ett par mansåldrar.