Aftonbladet – 5 december 1846, sida 3

BLANDADE ÄMNEN. I — HÄFTIGA JORDSTÖTAR hafva försports ut A!gerien. och hela Mitidschas slätt har genom flo den Arrachs öfversvämning blifvit satt uader vat ten. En mängd menniskor hade omkommit. 1 — VÅDAN AF ATT VARA EN STARK SIMMARE. ÅRom tilldrog sig nyligen följande kuriösa äfventyi fEa utmärkt simmare, tysk till nationen, slog vac imed en engelsman, att han, påklädd som han var skulle simma från Ponte Molle (den antika Pon Milvius) ända till Castel-Angelo-bron. Afstånde eme!lan begge broarne utgör goda två italiensk miglier. Vadet blef ömsesidigt stadfästadt. Tyskei kastade sig i floden och ssm, till de på floiei sammanskockade menniskornas yttersta förvåning ända till den nedanföre målet belägna kyrkan S: Giovanni de Fiorentini. Nu ilade folk i båtar till för att fiska upp honom. emedan folket trodde at han ville dränka sig, och man var girlg attförvärfve den för dylika fall bes:ämda räddningsmedaljen a: guld. Men tysken slog omkring sig så godt han kunde och vile fortsätta sin simning, man förgäfves. Han blef öfvermsnnad, uppdragen och förd till närmaste vakt. På sin bestämda förklaring, att han alls icke ville dränka sig, utan att han endast för ro skull och för ett vad gjort denna vatt-nresa, råkade underofficeraren och alla närvarande i förvåning och förklarade honom för vansinnig. samt skickade boom till dårbuset vid Lagore. Här satt den gode tysken fem dagar; hvarje morgon besökte honom läkaren, i den förväntan, ati han skulle erbålla något nytt bevis på hans förmenta galenskap, men då detta ueblef, satte man honom ändtligen sjatte dagen på fri fot. — INQVISITIONSDOMSTOLEN i Lima skall hafva varit ännu mera grym och fruktansvärd, än den i Madrid, och den gick så långt i derfhet, att den en gång kallade sjelfva vice-konungen inör sitt skrank, för att stå till rätta för kätterier. Den andliga domstolen ville derigenom liksom för verlden stoltsera med sitt välde, då den ådagalade, att sjalfva den högsta verldsliga maktens innehafvare måste böja sig under dess vilja. Men vice-konungen, Csstel Fuerte, en lika stolt som djerf ädking, tänkte annorlunda, och då timmen kom för hans inställande, omgaf han sig med sin lifvakt, ett kom-pani infenteri och två kanoner, samt tågade så till irqvisision:palatset. Han inträdde derefter ensam iden fruktansvärda domstolens sessiopstum, gick fram till bordet , satte sig ned och blottade sin värja, i det han sade: Jag är nu här; Sen-: nores, och är beredd att med er argöra min sak; men jag kan endast skinka er en -timmä, ty om: jag icke inom denna-tid åter är midt ibland mina officerare, så hafva de order att jämna detta hus med marken. — Man kan väl gissa, att de goda dominikanerne, förbluffsde öfver dessa argumenter, skyndade att bilägga saken och seden bet artigt beledsagade vic2-konungen ned på gaten. — Is är en af de förnämsta. nödvändighelsartiklarne uti Lma, och föres dit landvägen ifrån de 28 mil derifrån aflägsna Cordilleras-bergen. Under Lim:s glödande himmel är detta förfriskningsmedel så cumbärligt, att folket råkar i en vådlig jäsning, i fall det blott några dagar saknar tillgång härpå, och vid alla uppror eller revolutionstillfällen äro hufvudmännen måna om att först ifrån staden bortskaffa mulåsnorna, hvarmed istransporten verkställes; Iadisnerne nedbryta isen från gletscherna, uti stora stycken, och nedhissa den medelst tåg ifrån berget. Vid bergsfoten emottagas dessa isstycken af andra indianer, som bära dem till de några mil derifrån beligna nederlagsställena, hvarifrån de last:s på mulåsnorn2. Tvenne isstycken om tillsammans 45 pund utgöra den vanliga lastningen på hvarja djur, ocb 30 stycken mulåsnor skickas dagligen till Lima, dit isen fram: kommer inom 138—20 timmar, i följd af de täta ombytena. En tredjedel går förlorad under transporten. Isen förtäres sedan blandäd med mjölk eller snanaslemonad. — VILDA HÄSTAR I TYSKLAND. Dylika flanas uti furstliga Lippeska slottet Lopshorns stuteri och äro bekanta under namnet sSenner Stuteriet var