Aftonbladet – 5 december 1846, sida 1

— Således drifver du din blindhet ända derbän, att vilja anklaga mig? — Ahl — jag inser g:nska väl skälet till er vägran. Hortense är en flcka uten börd, utan vamn. Hon har inga föräldrar — inga anförvandter. Hon har blifvit upptagen af barmbertighet. Men, hvad gör det mig? Icke rår bon för det — icke bör hon kallas till räkenskap för det förflutna? — Vill ni att jag skall vända mot henne det hat eller det förakt, som hennes far skulle kunna ingifva mig? Vill... — Oiycklige! utropade Edmond, failande honom i talet — ser du då icke att du tar lifvet af mig?... Icke ett ord mera!... Tig! — jag befailer det. Och emedan du tvingar mig dertill, må du köra en upptäckt, som jag ännu icke gjort inför någon! — Att jag sätter mig emot detta giftermål, är derföre, att ett giftermål är omöjligt mellan bror och syster. Vet såled:s, alt Hortexse är min dotter! — Hvad har j2g gjort? rop:de Jules, bleknande. — Hvad du har gjort! — Jo, det skall jag säga dig. Du har skingrat det sista tvifvel, hvarvid Raouls själ fäste sig — du har nämnt brottet för honom och utpekat den brottslige — du har genom din obetänksamhet och envishet slitit bandet af en helig, mångbepröfvad vänskap, som i tjugo år hsr förenat mig och R:oul — du har gjort så mycket, att en strid är nödvändig raellan honom och mig och att vi nu skola duellera med hvarandra; en af oss måste dö. — Iole; stod alldeles tillintetgjord. Om ban ock icke erkände sig skyldig till första orsaterna af en så förfärlig katastrof, så kunde har docx icke för eka, det ju bans oförsgtighe hade ökat bitterheten och påskyndat explosig. nen deraf. Han var således nedtryckt unde ltyngden af denna tanka, som om han på sin: rar hade känt ett par jernbänder, nä tans uppmärksamhet hastigt väckses af hästor