Aftonbladet – 2 december 1846, sida 4

OA RV AA BUSH Ae AMERIKANSKA PATENTERADE Gymnastik-Stolen. Upderteeknad emottazer bestänisgar på den Amerikanska patenterado Gymnastik Stolen, som kan keses hos mig. LJ MAGNUSSON. AM 57 Jerntorget, hörnet af Sädra Bankogränd, 2 trappcr upp. Ur Pagl. Allehanda, den 8 Nov. 1846, JG 2535: Den patenterade Gymnastik-Stolen. Bland de orökneliga patenter, som utazas, dugar knsppt käften. En del saknar hebörig afsättligket, en annan de! äro mera qvicka än gagnanie up;fianirgar, och åter andra botia projekimakerier. Ater ibland de dugliga utmärker gig dea bär i rudriken omnämnde gymnastik etoen; den utmärker :g förmånigt på flera sätt, både geaom en sund praktisk tanka i mediciosp, en änkel tanka i mekaniska konstruktionen, samt i en a!lmän användbarhet för a!la menalk — sjuka eller friska — som kunna vara i bebof eraf. , Under flere decennier har man redan funnit hvilken måsgfald af sjukligdet uppkommer af brist på rörelse. Olika komplexicn fordrar mera eller rolndra deraf, och bott sällan finser man en sådan natur, sem kan, utan ägenhet, umkära den musku ära rörelse, hvaraf blodets liligare ec rkulation beferdras, och i synmerbet underlifvets ec) digestions organernes lilighket underkåls. De festa, bvikas syssolskttning föranieder en gittande lefnad, få deraf förr eller sednars röna obehaglga följder, understundom af dem beskaffentet, att et s:ändgt ejukÖg Hf bliz följien al den röralse öshet, som uppkemmit g-nem deras flit, men som unierbåiles genom vanan. För sådana är en dylik gymnastik-sto! en Försynens skänk, med bvilken helsan briogas honem utan vidare ågärd än den passiva rörelssns begagnande. Men äfven cen friske, som gennem flit I sin besiämda eysselsättring kommer a t alltför mycket falla in i vana vid beqväralighet i kroppsligt afseense, kan, genom denna meka iska rörelse, förekomma iöjlerna al en elämplig, rörel:elös diet. fjelfva begagnvandet af denna fnrättnizg är yiterst emkol för cea friske. Man ken cögligen begegea den t. ex. till skrifstol, och under det man af ett besök blir afbruten i sitt skrifarbete, kan mana älven under samtact och utan att störa Zetsamma tega sig den wvälgö-. randa röre!sen, då maa gör den lindr g. Vil man åter taga så bifiig möten som denna atils beskaffonhet medgiver, så bar maa redan på fem minu!erått :å mycket man förmår emetisga Mon eljest kan rörelsen så fodereras, alt man får alla gradationer Af passiv rörelse, från ceh med vaggningen i vagn, till dena starkaste stöt af en tung bäst uxder ridt. Äfven!edes ber gymnaxik stolen det företräde framför ridning, ati den med den passiva förerar akliv rörelse får armarne och bröststomrmen i de fal då personen är frisk, eca såleces sjelf sätter mekaniken i röralse. Betraktar man tillika kuru kostbart det är att hålla bäst, tfura väderleken ofta hindrar dess begagnande, hvaremot stoen både tr jemföresevis föga kossam, och altid tillhands, ävensom azvändbar med full verkan, utan att man beböfvar bekesta mycken tid derpå, så farer man att uppfinningen eckså i dessa vigtiga alseendenp svarar emot alt hvad man kan önska. Man kan tryggt påstå at! I e sösrhoider, mejaskolj cch en mängd andra åkommor, tydligen eler delit bärledda från uneerlifvets och inelfvornas minrkade lifektgbet, i många fall skola försvinna endas: genom ait begagna denna stol tiil dsgligt bruk, — cch, man måste medg fra, att man icke mod lindrigara medo! kan återvinna en förlorad e!ler vacklande bolsa. Den mekan k. hvarmed rörelgen åstadkommes, är så evanlg, men tillika så enkel, att dea i et aleg utgör ett mästerstycke. Den är imedlertid gömd på undersidan, så att pj:sen såsom möbel icke skiljer sig fiån andra, mer eler raind:e vackra stotar. Ecdast baadiagen på sidan skija den I niseende från e2 vang möbel. Eöpmän, fruntimmer, lärda eeh i allmöne! ara, gom föra en stillasittanse lefaad, kunna, ifall tiligåegarna medgifva avskaffandet af en sådan mibel, hafva i sin makt att afvända itåa sg alla följder, rom eljest tillhöra Ceras lenadssärt; — och redan fjuklige kunna, såsom vi här tillåte oss att upprepa, hoppas återfå en redan för!erad bhesa, när deras sjuklighet består i dålig matsmältning, ers och värk under hrösatetl, andtäspa i lindrigare grad, ledenad och ångest, matihet, tyngd etc. etc. etc.