Aftonbladet – 30 november 1846, sida 3

eller Annette,. Den fremmande qvinnan hade d vid eflägsnat sig, efter det Amanda tillssgt henr stt komma till Amanda så fort görligt vore, d hon skulle erbålla det henne blifvit lofvadt. Då gen förut eller Påskdagen hade vittnet sett Amar da och den okända gå tilltsmmans på vägen. 22:e Flickan Greta Carin Jansdotter (af sjub dom hindrad att vid rätten sig infinna): afhörde hemma i fadrens hus och berättade, lika med nät förut afhörde vittne, tilläggande, att straxt före de ras ankomst till Järfva, hade Amanda yttrat ti den medföljande okända qvinnen: Jag skall snar skaffa dig ett ställe, ty jag kan nu ej komma ifrå hennes nåd,. 23:0 Fru Netherwood hade tisdagsmorgonen för klockan ö varit uppe hos sin man, som har sit soställe utanför fru K:s kök. Vittnet hade d tyckt sig höra likkom en dörr igenslagits uti de; korridor, der fru K:s kök är beläget. Straxt der efter hade fru N. gått trappan utföre och förbi fri K:s köksdörr, men då ej förmärkt något ovanligt 24:0 Smeden Petter Salin berättade, stt han, un der det han å tisdagsmorgonen d. 21 i denna (A. pril) månad varit sysselsatt med fiske, klockan e. :nellan 4 och ä sett 2:ne qvinnspersoner. enlängre och en kortare till vexten, komma gående från Ulriksdals slott eller trädgård med knyten under armen. Den till vexten längre af dessa qvinnor hade värdt sitt hufvud åt det ställe, der vittnet varit sysselsatt. Hon hade haft ett gulaktigt kläde på hufvudet, den mindre qvinnvan åter ett hvitt. Vittnet tror sig kunna igenkänna den förstnämnda. 25:0 Invaliden Henrik Alström uppgaf, att han sistl. måndagsafton verit i sällskap med Amanda från Stockholm. På vägen hade hon, såsom vanligt, varit munter och språksam. Vittnet bade sett henne hafva penninger uti plånboken. 26:0 Grindvakterskan Greta Lotta Sundström hade under ifrågavarande tid ej förmärkt någon misstänkt person gå till eller från slottet. För åtta dagar sedan på e. m. hade Amanda Lundberg i allen mött en mindre qvinna, klädd i svart klädning. De hade följts åt ner åt slottet. Härefter hördes ett stort antal personer, af hvila likväl ingen hade några upplysningar att medela. Af Amandas prestbetyg inhemtades att hon, född i Stockholm d. 14 4826, hade med försvarlig christendomskunskesp ordentligen begagnat salighatsmedlen, samt att ej något varit att mot hennes vandel enmärka. Kronofogden Edbom tillkännagef derpå, stt han hos Konungens Befallningshafvande gjort anmälan om mordet och misstankarne mot Anna Bom om delaktighet deri, på det denna måtte kunna erlappas och gripss. På derom gjord hemställan uppsköts ransakningen att vidare företagas så snart bemälde enken Anna Bom blifvit ertappad, eller andra förekommande omständigheter dertill kunde öranleda. (Forts. följer.)