Aftonbladet – 26 november 1846, sida 2

vid hvars rand hon står. Det är en bekan sak, och det tjenar derföre till ingenting att dölja det-längre, att Slesvig-Holstein sednas! om n veckas tid kar lösrifvit sig från den danska staten; planen dertill har länge nog varit förberedd, och den måste lyckas. I värsta fallet för Slesvig-Holsteinarne att den misslyckas, bafva de allesamman beslutit att utvandra, och det är för en någorlunda skarp politisk blick lätt att inse, att tomma länder utan befolkning äro detsamma som inga länder. Laurids Skau, Nils Lorentzen cch redaktören Koch kunna icke ensamme sköta allt åkerbruket i de bida hertigdömena, alldraminst nu, sedan man bitit ett fiager af Dannevirkes redaktör. 1 detta streck igenkänna vi åter Slesvig-Holsteinarnes kloka politik; de såra sina motståndare. på de ömtåligaste ställen, på försvarsorganerna. En redaktör utan finger är lika oskadlig, som en Reiersen utan rödkrita. Nå, så iåt det gå — skall man kanhända säga — så låt i Guds namn Slesvig-Holsteinarne; resa sin kos, vi hafva dock icke annat än oväsen och spektakel af dem, och så kunna vi i lugn och maklighet glädja oss öfver vårt lilla välsignads Danmark, söm är ett sådant rart, eti sådant vänligt och sidant fogligt litet land. Jo pyst! der ha vi det! Så ser det visserligen ut, men hurudant blir det väl? — Märk! — Den Jutlåvdska ständerförssmlingen har så godt som enhälligt föreslagit anläggningen af en jernväg genom Jutland, som, märk väll skall sättas i förbindelse med de Slesvig-Holsteinska jernvägarna. Begriper ni? — Man vill öppna en direkt kommunikation emellan Jutland och Slesvig-Holstein, och när detta sednare lupit sin kos, sednast om 8 dagar, så skall Jutland om 44 dagar gå samma väg. Nu kan man förklara sig den beredvillighet, hvarmed Jespersens konstitutionsförslag togs tillbaka. Jutlåndarne tänkte som så: Herre Gud, hvarföre skola vi nu göra väsen, och bedröfva den kunglige kommissariens ömma hjerta? Om 44 dagar äro vi Nordalbingier, och då kunna vi få så många konstitutioner vi vilja, kanske flera än vi behöfva. Nå, så i Himlens namn, låt Jutland då resa med: öarne ha vi ju alltid qvar. — Huru kortsynt och lättsinnig miste ;cke den politiker vara, gom kan resonnera på det sättet? — Vi kunna försäkra, att öarne skola också gå med det första, om icke förr Låtom oss kasta en bliek på dem: Langeland är till en stor del enskild egendom; detsamma gäller om den lilla fruktbara ön Taasinge Fyen har alltid varit bekant för sin loyau och sin bohvetegröt; men i sednare tider kar den börjat göra sig misstänkt; den har valt Lehmann till deputerad och gör opposition emo! fö;slaget till alimän beväringspligt: med ett ord, Fyen är ingalunda att lita på. Invånarne på Anbolt och Lessoe lefva kristligt och föda si; af strandvraka; för dem blir således staten: skeppsbrott en ren vwinst. Öfver Lolland oc? Falster är kammarherre Jessen stiftsamtman mera behöfva vi icke säga om dem, för alt icke tala om, att den olyckliga Maribo-avis utgifve: i detta stift. Samsö tillbörer grefve Danne sköld, som är svåger med det blifvande Nordaibiogiska furstebuset. Heklas sednaste ut brott och det myckna umgänget med fransmännen har gjort isländarne varma i bufvudet och man säger att Alth:nget skall) hafva nå. got bak örat. De Westindiske öarne äro icke att lita på, medan generalguvernören ligger i Köpenhamn och drages med podager. och på Nicobarerne skall sinhesstämningen vars beränklig, såsom mean ser af Junibref till Köpenhamnsposten,. Hurudan stämningen är på Seland kan synas deraf, att bönderne skänks Balthasar Christensen ett guldur; de kunde lika så gerna rent ut hafva sagt: timman är kom. men! Vis nu alla och en hvar hvad klockan är slagen! — Lägger man nu härtill, att smöret är så dyrt och så smått om, att icke er gång Berlingske, har haft något på långan tid att en g:s kostar 9 mark, och att tiondetaxar i år sannol ki blifver emellan 26 och 27 mark. så är det icke svårt att inse huru slutet blir. Staten söndersplittras, och Danmark kommer. liksom i Fredrik II:s tid, att blifva Köpenhamn, det vill säga: det stålle, der kansliet, Reiersen 0oc5 Casino äro och skola förblifva. Det är derföre vi af alla våra krafter utropa: Något måste göras! Något måste pina döjgöras !n LITTERATUR Dagsländor. Anteckningar under vistandet i Fugland och Frankrike, åren 1848—185292: