BERÄTTELSE OM FÖRENTA STATERNA ) NORDAMERIKA , öfver dervarande jernvägar, ångfartygsinrättningar, banker och andra offentliga företag, af Frans Anton Ritter v. Gerstner. (Forts. från 32 270.) 3) Om Jernvägarne i Frankrike. Den största jernvägslinien i Frankrike är den mellan Lyon och Roanne, hvilken är anligd af trenne bolag och utgör 38 lieues; banan frin Eperial är 6 7, lieues, den från Paris till S: Germain 4 3; lieues, och saromanlagda längden af de öfriga barorna torde icke öfverstiga 44 lieues; Frankrike eger således för närvarande icke mer än 60 lieues eller 139 engelska mil jernvägar i gång. Den dyraste banan är den från Paris till S:t Germain, som hiller i längd 48,400 måetres eller 41, engelska mil, och kostar inalles 14,860,000 francs eller 242,060 dollars per engelsk mil. Afräknar man sträckan inom Paris, såsom den dyraste, så går dock kostnaden till 263,000 dollars per engelsk xmil jernvig med dubbel bana. Af jernvägen från Lyon till S:t Etienne, hvilken äfvenledss bir dubbel! bana, kostade hvar engelsk mil 70,000 dollars. -På banan från Paris till S:t Germain befordrades 1,375,396 resande från den 26 Augusti 4837 till den 25 Augusti 4838, och sammanlagda inkomsten gick till 4,550,444 franc: 35 centimes, således 133,657 francs eller 25,448 dollars i bruttoinkomst per ergelsk mil; denna inkorast är visserligen åtta gånger större, än på de amerikanska jernvägarne, hvarest medeltalet endast uppgår till 3075 dollars; men jemfördt med kapitalet, uppgår bruttoinkomsten i Ame-. rika till 43 procent, men vid S:t Germainsbanan blott till 40. Då franska jernvägarne, äfvensom alla diligenser, måste afstå 40 procent af bruitoinkomsten till staten, så kan underhållskostnaden för dem icke upptagas till mindre än 7; af bruttoinkomsten, och man skall icke kuuna beräkna mer än på sin höjd 4 procent för S:t Germains-banan, så vidt icke trafiken utomordentligt tilltager. Detta är orsaken, hvarföre allmänheten inom Frankrike så föga understödde de om vårer 1838 föreslagna sörre jernvägarne från Paris till Havre, från Psris til Orleans, samt från Swasburg till Basel, och till hvilkas anläggande kamrarne lemnade bifall, hvarföre nämnde för