NU TIStär CIELCNS DUIUA BCRIUS IH De lagrar vissna ej, som dina skurna, Men länge dröjer, förrn det himlaburna Sig speglar i en själ, så hög som din. a — Då just nu näringsfrihelsf: ågan är un der diskussion i konseljen, kunna några under rättelser om de industriella förhållanderna I det utan skyddstull bestående Sci weizicke var: utan intresse, utan tvertom af lugnande egenskap för alla dem, hvilka torde vara uppskräm. da af häfdvunna, falska föreställmnpgar. Det äl ett anförande, som vid en sammankomst i den Fransyska föreningen för handelsfriheten biifvit afgifvet af en hr Wotowski, och hvaruti, blanda annat, förekommer följande: Under vissa bestämmelser eiler inskränknirgar har Schweiz antagit den fria handelsprincipen. Ett folk af 2,000,000 menniskor lefver under den, alltsedan kontinentalsystemets fall, utan att de mörka spådomar inträffat, hvilka man afsigtligt i Frankrike utkastade, d. v. s. utan att industrien i Schwez gått under eller blifvit förqväfd. Tvertom, är Schwez starkt, dess industri full af lif och rörligbet i omsättning, och tillhör nu de stater, hvars konkurrens icke behöfver något beskydd. Då man talar om de faror, hvarför mnäringarne blottställas genom förbudens upphäfvar de, så börjar man vanligtvis i första rummet med bomullsindustrien. Då kontinentalförbudet uppbörde, fruktade utan tvifvel fabrikanterna i Schweiz för en öfversväraning medelst den engelska konkurrensen. Men hvad har inträffat? Med mod cch ihärdighet hafva Schweizarne ej allenast bekämpat och vetat hålla den brittiska industrien stången,, som man säger, men äfven mångfaldigt besegrat den, utan att en gång hafva begärt en skyddstull. Garnfabritationen i Schweiz är sedan 4845 mångdubblad, och räknar nu 700,000 spindlar. Ena enda tillverkare, br Kunz, her 420,000 sådana i sin fabrik. Vid bokslu!et sistlidet år skall han, enligt tillförlitlig uppgift, hafva hajt en vinst af mer än en million. Uian skyddstull har Schwez etablerat och kultiverat flera dylika industriella näringsgrenar med framgång. Till och med sidenfabriksindustrien, Frankrikes stolthet, drifves i Zärich med framgång, och det så, att de lättare Schweizertygen och sidana, hvilka icke hafva anspråk på att täfla med den finare fransyska smaken, utöfva en ganska allvarsam medtäflan på neutrala handelsplatser. Schweiz har intet jern, utan måste kemta det. Det har icke stenkol, utan införskrifver det från Frankrike. Det är ett från hafvet fullkomligen afskildt land, utan att känna skeppsfartens fördel. Oaktadt allt detta, verkställes eller bygges på hr Eschers machinbyggnadsetablissement i Schweiz till och med ångrartyg, och det med mycken framgång. Å denna verkstad förfärdigar man ett stort zntal af verktyg för bomullsoch linnespinnerierna, äfvensom illa slag af hydrauliska machiner, hvilka i Schweiz äro i starkt bruk. Alla finna god afättning, ty man känner deras förträfflighet, ,ch ingenstädes fruktar min mera för den brittiska konkurrensen. i Handväfveriet har, såsom bekant, råkat i rångmål genom meachinvälveriet. Kanton S:t Fallen, som räknar de fleste välfvare, har lik völ örstått att genom uppfinningsförmåga och före-; agsamhet undandraga sig skadan deraf. Handväfvarena hafva låtit de släta väfvarne hemalla till machinväfvarne, och bemäktigat sig de asonerade, som de andra ej kunna göra efter. Väfvarena i Schweiz förväfva nu mera än förr, inska icke välveriets enkla tider tillbaka. Det ir endast företagsamhetens frihet, hvilken har ill följe så helsosamma framsteg. Der okunvigheten beskyddas, blir okunnigheten per-: nanent.n ARD TD TCR NU TÄDERAUTA UT ATEPDRHA al