ee 9 NK TIONDE BERÄTTELSEN. Cop May i New Yersey d 29 Juli 1839. Min sista berättelse från Circinnati ionehåller Jen skildring af de belgiska jernvägarne, samt en jemörelse mellan dem och de nordameriIkanska; i denna berättelse skall nu följa en framst-lriog af jernvägsväsendets framsteg inJom de öfriga delarne af Europa, jemte en jemklarade dem, att jag ansåg en jernväg, så väl i före!se mellan dem cch härvarande jernvägar. 1) Jernvägarne i Österrike. Den första jernväg, som anlades i Österrike, till fortskaffande af resande och varor, är den meilan Moldau och Donau, eller från Bredweis till Linz; anledningen härtill var de underbandlingar, som inleddes af fullmäktige från de tio E!bestaterna, och hviika ful!mäktige, i följd af Wienerkongress-akten, sammanträdde 1819 i Dresden, der de afslutade en konvention angående skeppsfartens reglerande på Elbefloden. Den fria skeppsarten på E:b2 började år 4824, och kommissionen i Dresden hade, före sin upplösning, vindt sig till Österrikiska regeringen med ansökan om, att densamma ville reglera skeppsferten från Moldau till Bredweis, och derifrån 2nlägga en kanal eller jernväg ända till Donau, hvarigenom en varutrafik emellan Hamburg till Donau skulle kunna åstadkommas. År 4822 blef jaz af dervarande presidenten i ,Commerz Hofstelle uppmanad att ställa mig i spetsen för företaget, samt började genast de nödiga lokalundersökningarne af trakten. Jag begaf mig derefter till England, för att derstädes rådföra mig öfver bista planen, buru en jernväg skulle kunna anläggas öfver de mellan Moldau och Donau befintliga berg, hvilka på ena sidan hafva 4000 och på den acdra 1500 fots höjd. De engelska ingeniörerna voro då uteslutande af den meningen, att alla jernvägar i bergstrakter borde afdelas i horisontela eller nästan horisontela sträckor, me!lan hvilka branta sneda planer anlades, till hvilka serskilda stationära ångmachiner (Stationary Steam engir.es) borde begagnas. Jag föranseende till bufsvudgrunden för dess anläggning, som dess ändamål, blott såsom en god artificiel väg, och kunde således i intet fall medgifva antagandet af de sneda plansrna, men mina åsigter billigades af ingen i England. Jag återvände i Nov. 4822 från England, lät: under de tvenne påföljande åren företaga alla nödvändiga nivelleringar, och erhöll d. 7 Sept. 1822 af dåvarande Hans Maj:t Kejsar Frans I ett personligt privilegium till byggande och be-! drifvande af en jernväg mellan Mold:u och j Donau. I Mars 4823 bildade jag i Wien ett bolsg på aktier, samt ledde och fulländade mot slutet af 4828 bygsnaden af de första 359 engelska milen från Bredweis till bergens af:kärningspunkt. Grunderna för anläggningen af denna vägsträcka voro, att icke antaga någon större stigning än 4,190, eller 44 fot pr engelsk ril, derjemte ingen mindre krökningsradie än 600 österrikiska eller 622 engelska fot, samt. vidare att icke förlora någon redan bestigen ! höjd. Då vägen företrädesvis var beräknad för salttran: porten, så bestod den öfre beläggningen af platta skenor, hvilka voro fastnaglade vid lj trädunderlaget, och det antagna maximum afl: stigandet grundade sig på, att vagnarne, enligt den brukliga konstruktionen, efter stigandet uppöre, de skulle af sig sjelfva löpa utföre på de platta skenorna. Om hösten 1828 öpprades denna sträcka af 39 mil, och bedrefs, enligt förut fattadt beslut, med hästkraft. Så klara och tydliga dessa byggnadsgrunder måste synas för hvar och en, och så mycket än följderna motsvarade förväntningen, så blefvo icke dess mindre förslag gjorda till banans förindricg, och af bolagets direktion utan vidare undersökning antagna. Jag förklarade derföre ännu en gång, i en i Januari 4829 afgifven not, skälen för bibehål!andet af mina byggnadsåsigLer, och gjorde tillika det förslaget, att begagna ätta lokomotiver till transporten; men direktionen gorde härpå icke något afseende, utan låt nu fortsätta byggnaden (i hvilken jag icke og någon vidare del) från afskärningspunkten ill Lirz, efter en plan, enligt hvilken stigninar af 4,46 eller 445 fot pr e-getsk mil förecommo på långa sträckor — ansenliga redan besligna gingo ofta åter förlorade, samt flera crökningar af 60 fots radie antogos. År 1852 ippnades hela den 80 mils långa bansn och är sedan dess oafbrutet begagnad, sommar och viner, oaktadt nämnde trakt årligen är betöckta ned djup snö under 3 månader. Bolaget hade illförene afslutat ett kontrakt för transportenla f salt och köpmansvaror, enligt hvilket förpskerne erhöllo en betalning af 3 kreuzer kon-la rextionsmynt för centnern; på de 39 milen jag sysde, efter öppnandet sf bela banan, erlades 1 ör en dubbelt så lång sträcka ej mindre änlt 0 krevzer pr centner, och det gifves troligen s ngen, från ingeniören ned till formannen, som. D lå ban färdas eler betraktar denna bana, ejln 9 a tm Ae ml a mm I LA mm m IA ee mm OO Fre 9 AD sfligt betlsgar, att de grundsatser, som jag följle för den första hiliten af banan, icke äfven öljdes: för den endra hälften. Bolaget förlorar minst ö krovzer pr centner, hvilket på 500,000 in sentner årligen uppgår till 41666 guden, dålZ leremot tillökniogen i utgifter, om man följtlp nina åsikter, icke skulla öfverstigit 250,0001t