Aftonbladet – 19 november 1846, sida 3

-— dm a PPI TS ARTER vidare fått fritt husrum i härvarande stadshäkte. Det berättas, att såväl hr Sundherg, som äfven några hrr studerande hafva återfått de från dem stulne effekter och penningar, hvilket allt funnits hos det häktade paret. (Corr.) ELANDADE ÄMNEN: — SURROGAT FÖR POTATES. OÖvissheten om framtida skördar af potatis har i Storbrittannien föran!edt en mängd beräkningar och förslag till ersättning af den sjuka rotfrukten, af hvilka somliga kunna förtjena uppmärksamhet äfven i andra länder, I ett engelskt blad med fredagsposten uppgifves, att då en acre jord i England eller Irland llamnar 3450 G näringsämne, i torrt och från vextsaft afskildt tillstånd, af potatis, så fås på samma jordvidd och i lika torrt tillstånd 1400 I af hvete, råg eller ärter, 4500 af hafre eller bönor, 3750 I af belgiska morötter, 5000 FE af palsternackor och 8000 I af hvitbetor (hos hvilka likväl äfven ett slags åkomma, liknande potatispesten, begynt visa sig i Belgien). — Slutligen anmärkes, att man på lika stort åkerland kan sätta 10,890 kålplantor, hvilka öfver hufvud gifva 8 kål hvar; men att sorten då måste vara god och jorden starkt gödslad. Odlingen af majs, arracacha och åtskilliga rötter från Nordamerikas ängsöknar, som äfven vaI vit föreslagen, anses deremot icke så präfvad ännu i Stortrittanniens luftstreck, att den kan tillstyrkas. I stället förordas, såsom utomordentligt förmånlig och redan försökt i trädgårdar, den så kallade Jerusalem artichoke; men hvad slags vext, (som dermed menas i den engelska tidningsuppsatsen, ha vi ej kunnat upptäcka. Den beskrifves såsom en rotfrukt, odlingsbar på msger sandjord, och gifvsande 50 procent större afkastniog än potatis på lika stor rymd, hvarjemte bladen sägas erbjuda ymnigt och begärligt boskapsfoder och stjelkarne lemna godt bränsle. Namnet öfverensstämmer med fransmännens Artichaut de Jerusalemn; men de förstå härmed ett slags pumpa (äfven kallad Bonnet delecteur, Pastisson m. m.); och festän äfven den trifs väl på sandjord och ger ymnigt gräs och stjelkar, är den likväl icke någon rotfrukt. Jordärtskockor kan ej heller menas, ty de fordra fet mylla; och ännu mindre kronärtskockor (Artichokes), emedan deras frukt utgör, som bekant är, af blomfodret. Dessa Jerusalems artichokes, rekommenderas imedlertid såsom så lätt oslada och rikt gifvande, och så betryggande både mot missvext, mask och andra åkommor, att vi hoppas någon evensk vextkännare måtte fästa uppmärksemhet på uppgiften, och meddela hvad som i Sverige kan vara att hoppas af detta i England så berömda potatis-surrogat. — BRÖDERNE ROTHSCHILD i Paris hafva, för de som lidit genom de sista öfversvämningarna, subskriberat 20,000 francs, hvilken summa af börskungarne icke synes vera så särdeles öfverdrifven. Det berättas att Ludvig Filip i sin och sin familjs namn till dem som lidit af Loireflodens öfversvämning, gifvit 300,000 francs. — EN BATALJ PÅ HonG-Kone. Tidningen pFriend of China berättar följande: En Cooly på Hong-Kong hade blifvit plundrad af en hop kineser, men likväl hastigt lyckats semla till hjelp en skara af sina vänner, hvilka angrepo röfrarne. Det kom till en formlig batalj, hvarunder ungefär 200 s!ogos på hvardera sidan. Uppträdet bemärktes från det nära liggande engelska krigsskeppet Vestalenv, och förste löjtnanten, som trodde att sjöröfvare angripit byn, lät genast utsätta en båt med 80 b:väpnade. Vid engelsmännens annalkande togo de stridande till flykten, på 40 man när, hvilka skyndade in i husen; här blefvo de anfallne af engelsmännen; fyra dödades, 20 sårades och resten togs till fånga; men vid närmare undersökning fonn man, att det var byns fredliga innevånare, som man anfallit, och hvilka gripit till vapen emot de imedlertid undkomna röfrarne. — SRKALBAGGEN. På egyptiska gemmer, mynt, mumier, talismaner och andra konstverk finner man afbildningar af den heliga skalbaggen. Orsaken hverföre egyptierne låta detta djur i sin symbolik spela en så betydande rol, skall vara den, att de af dess hastiga fortplantning i spillning, li-. kasom i Niiflodens uppslamningar, taga för gifvet ait det fortplantade sig utan afvel och sålunda gällde. såsom symbolen för skaparekraften. Uti dess nästan runda gestalt, i vingarnes guldglänsande färg fann man en likhet med solen. Derföre blef den mystiska skalbaggen ärad, erhöll prester, tempel och en mytisk historia. Gudar antogo hans gestalt, och den idealiska Scarabeus kunde sätta sig emot le sandra gudarnes böner. Magerne buro. dylika kalbaggar kring lifvet för att dermed läka febersjuke; kring halsen, på barmen hängde man de oggiga trefvarne af skalbaggarna; anblicken af dessa ljur stärkte synen, enligt deras tro, hvarföre stenlipare brukade betrakta dem för att stärka sina gon. — Den ryktbara dansösen E-rrito, hvilken i ällsksp med sin man, hr Leon, kommit till Wien, an icke uppträda på nationalteatern, emedan hela 1ennes garderob vid inskeppningen på ängflartyget allit i vattnet och förderfvats. Som detta skett enom förseelse af en utaf bolagets folk, har hon if bolagets direktion fordrat en ersättningssumma uf 4000 floriner. — NINON DE 1 ENCLOS has i Paris, hvilket ednast egts af en rik engelsman, som förvandlat let till ett museum för alla eff3kter hyn kunde verkomma, som fordom tillhört denna dam: detta us skall nu rifvas ner för att ersättas af en sju råningar hög kåsern. — Exploderande bomull bar redan ändat en nenniskas lif. Uti Braunschweig sköt sig d. 30 )ktoder en oljcklig ung man med bomullskrut. Rättelser: Af:onbl. MM 267 d. 47 Nov. sid. 35 sp. 2 rad. 20 tår: skonungens död 92 och terrorismen 93n