y Hela denna misere, som hvilar öfver del I Svenska arbetsklassen, härlk der sig påtaglige: i främsta rummet endast ifrån bristande kun skap. Den unge medborgaren har friska ar mar, goda anlag, vill arbeta och lära; men har vet icke huru han skall bära sig åt, och sta ten har icke satt honom i tillfälle att få lära det Man resonerar mycket öfver orsakerna til fattigdomen och brottens tilltagande; man sö ker bot i små palliativer af räddningshus, son kunna rymma: 20, 30, låt vara öfver ett pal Jhundra barn; man prisar hvarannan för der Istora menniskokärlek, som blifvit nedlagd uppoffringarna och omtankan för dessa än damål; och vi neka visst icke det vackra deraf I Men man förbiser de stora orsakerna tiil elän. Idet; först näringstvånget och tjenstetvånge T(mera om detta sednare serskildt i ett anna bref); sedan den allmänna tafatthet och dåsig Ihet, som uppkommer af bristen på kunskap och som i sin ordning föranleder det besynnerliga fenomenet, alt i det land, som i förhbållande till sin vidsträckthet är nästan det folkfattigaste i hela Europ2, likväl saknas brist på sysselsättning och att arbetslönerna äro lägre än annorstädes, då likväl klimatet erfordrar större utgifter både till fida, kläder och boning. Det är långt ifrån vår afsigt, att på minsta sätt vilja lägga den nuvarande Regeringen till last den underlåtenhet från statens sida, hvarom vi här talat. Först och främst har den hittills icke kunnat ännu medhinna att åstadkomma mycket till förbättring på den ifrågavarande vägen (utom hvad reformen i läroverken beträffar, hvari visserligen mera redan kunde varit vidgjordt), och för det andra har man verkligen redan sett några vackra bemödanden åt ett håll, nemligen att gifva ett större lif åt hågen för jordbrukets lyftning. Ärven vid detta erkännande kan likväl icke bestridas, att uppfattningen af statens ändamål och verksamhetepligt, sådan den här blifvit framställd, föru:sätter tvänne vilkor, som icke äro lätta att vinne. Det första vilkoret är, attstyrelsen, för att kunna egna sig med full kraft åt detta ändamål, miste -helt och kållet kasta öfver bord en hel hop föreställningssätt, som hitiil: af tradition varit gällande hos hela den del af folket, hvilken gerna vill föredraga sken för verklighet, skalet för kärnar. Det andra är, att till uppfyllande af det åliggande, vi påpekat för staten,. fordras flere särskilda organer och anstalter, som, i synnerhet i början, kosta betydliga summor. Dessa ville nog foiket gerna gifva, men det betalar redan nigo! när cå mycket det förmår, och beböfde snarare lindras än beläggas med nya börder. Det är derföre här vi återkomma till den oivannämnde punkten om besparing på annat bill, och velst påpeka, att eiter vår öfvertygelse finnes en tillräcklig tillgång till alla ce;sa bebof genom reduktion af någon del af mi:ärbudgeten. Tänkom oss, att Regeringen föres 03, ett endast på tio år draga in så stor del den st:ende armeens manskap, att derigenom erhölls tillgång på en half million årligen för de ändamål vi angifvit, af de fem å sex millioner, suomi) andtarmeen kostar. Huru ofantligt mjeket skulle icke med dessa medel kunna uträttas för bildningen i alla de riktningar vi omnämnt, och buru rikligt skulle icke ett sålunda nedlagdt kapital återbetala sig i ökad morskiet, industri och välstånd, hvilket sedan i sin ordning kunde återböra till staten en större beskaUning, när rikets försvar påfordrade? I fall denza utveckling är riktig, och under förutsättning att den skulle i theorien eller såom sats erkännas af styrelsen, så följer derat med en oafvislig nödvändighet den frågan, om väl nuvarande minis!ör äfven har både den politiska ståndpunkt på samma linea med det allmänna tänkesättet, och den morsaliska kraft, som fordras att genomföra idgen ifrån theoretisk till praktisk. Vi hoppas visserligen att så måtte vara, men man kan dock icke undgå att tillägga, att hittills Lafva icke visat sig några egentliga tecken, att regeringen allvarligt tänkt på det ena af de nödvändiga vilkoren, nemligen att åstadkomma en stor besparing på ett håll nu, medan alla utsigter visa sig för ett vänligt och frediigt förhållande till främmande makter, för att kunna nediögga denna besparing till ett fruktbärande kepitat uti kunskaper och skicklighet, till begagsnande af alla landets naturliga hjelpkällor. BERÄTTELSE OM FÖRENTA STATERNA I NORDAMERIKA , öfver dertarande jernvägar, ångfartygsin-)