Aftonbladet – 13 november 1846, sida 1

Häröfver blef, såsom lält kan tänkas, vår Schweidler högst förbittrad, och icke tillfreds att i bårda uttryck tillkännagifva sin billiga harm för enskilda af församlingens medlem nar, besteg han följande söndag predikstolen, och da andan af den tideas predikosätt dessutom var polemisk, lade han icke tygel på sia ifver, utan apostrofer:de på det obarmhertigaste inför hela församlingen herr direktörn, sisom en gudförgäten menniska. Vs:erligea sökte han så mycket som möjligt att förblommera sitt tal; men afsigten och anspelningen stod klar äfven för den enfaldigaste. Tredje söadagens efter trettondedagen evangelium, om böfvilmnnen i Capernsum, gaf honom härtill önskligt tillfälle. Kyrkoföreståndaren Claus Iw:ng, som vart en af åhjrarne, försunmade icke att redan samma dag på eftermiddagen begilva sig t:ll det endast en och en half m1 afligsna Pudagla, och att med skadeglädje upprepaa hela pred.kan för Wittich Appelman, hvilken, stampinde af ilska då han afbörde denna pane;yrk, beallde Ctaus Iwing låta kalla hela församlingen i Coserow att, t:ll klockan tio på förmiddagen följande dag, irfima sig i Padagla, med botelse, att den, som uteblef, skulle af bödela med spö astraffas. Såsom belöning för sitt nit, lät ban tilldela Iwing en skäppr ärter och lät honom förstå, alt det ej skulle stadna dervid, om han, så vidt han förmådde, bidroge till dea arme prestens ruia cch fullkomliga störtande. Men, för att hålla sig rygiea fri, ansåg han dock nödigt att låta uppsätta ett theologistt bitinkande, bestyrkt af vittnena, öfver pastorus i C)erow oerhöfflå fräckhet, och lät kalla tll sig sin egen