repade frågor svarat, att hon var förtjusande och att hon helt säkert skulle fördunkla alla damerna på grefve de C...s bal, spatserade bon af och ao i sin boudoir och frågade sg med ångest hvad hon skulle göra till det ännu allägsna ögorblicket, då hon kunde få sätta sig i vagren och begifva sig till balen. Hon gick att sätta sig, beqvämt men likväl försigtigt, uti en bergeåre, i ået hon noggrannt slätsde alla vecken på sin klädning. Då detta vigtiga göromål var slutadt, öfverlemnade hon sig åt en behaglig gäspning. Derefter vända hona sig till kammarjuogfrun, som betraktade henae med samma högmod, hvarmed en artist betraktar sitt arbete, och ställde till denna, i tydliga ord, den frågan, som hon under en halt timmas tid väl tjugu gånger i tankarna ställt till sig sjelf: — HMiette, hvad skall jag företaga mig? En annan kammarjungfru torde måhända bafva blifvit ganska brydd vid nödvändigheten att här framkomma med ett passande förslag: men Miette var en flicka med förstånd och slughet. Hon svarade således, efier att hafva höjt ögonen mot taket, liksom för att der söka en ingilvelse: — Madame; på kolfebuset, här nere i hbörnet, bor ett slags trolikarl, som pligar spå herrar studenter. Et stort antel af stadens damer hafva äfvenledes 1åd? frågat konom och varit belitna med hans svar, ÖOsa fru presideatskan vill, så skall jag gå och hemia hozom, Proesidentskan spratt upp af stolen. — Spring fort! ropade hop; spring, mitt barn;