Aftonbladet – 9 november 1846, sida 3

I korperationskamp, hvari Sveriges inre historia legentligen bhesår sedan nära ett halft ärtusen Itillbaka. Gesom fullständigheten i uppsifter floch noggrannheten i citationer, bar Författaren I dock bundit händerna på dem. hvilka hädanefter såsom hittills skulle vilja sätta ihop his or-ier på fri hand öfver vissa bland våra äldre sam-häl!sförhällanden, eller i dyliks sjeifskapade I häfder söka stöd för. sina enskilda eller partilinteressen. Med Hr Lundells bok tillhands, Iblir det nu mera lätt för hvem som helst, av bålla sådana bevisare inom sasningens och den Jfaktiska verkighetens banag och den kommer utan tvifvel att fliigt anttas för de:ta goda ändamål. Men hr Lundell har, som bokens titel visar, ieke stadnat vid skråväsendet; ban bar äfven skildrat näringsfriheten. Det förras historia Iskulle ej heller kunnat fullföhss särdeles långt, utan uppmärksamhet på dess mer och mer mäktige motståndare. Författaren har Jikväl icke åt denne egnat någon broderlott; ban har endast behandlat näringsfriheten lika samvetsgrannt som skråväsendet. Man behöfver ej heller säga mer om denra afdelning af bans srbete, för att antyda ait den är både fullständig och noggrann. Det är bekant att den strid, som uppkommit emellan skråväsendets och mnärinusfribetens anI hängare, har i vår tid framkallat åtskilliga partier, bvilka förkasta dem begge, i den form de hittills a.tagit, och vilja ersätta dem med någonting nytt, eller som å:!minstone af de förkastande sjelfva anses såsom nytt och för verlden hittills oerhördt. Långtifrån likväl, att dessa partier skulle vara sinsemellan ense om vederlagets art och form. tvista de tvärtom inbördes härom; allt hvad de äga gemensamt är ett naron: varbetets organisation, som afhvart och ett säges beteckna partiets ändamål. Vid närmare undersökning af de stridiga förslagerna fisner man för öfrigt att de som äro rya icke kunna verkställas, och att de som skulle kunna verkställas icke äro nya, utan blifvit försökta någonstädes förut, men af erfarenheten underkända. Att åt så sväfvande och outvecklade idfer ägna samma omständliga granskning. som åt det bestämda och utbildade, skulle för närvarande sakna ändamål. För fullständighekunna undgå att i förbigående vidröra dem, och sålunda har hans skrift äfven fått en afdelning om ,arbetets organisation, Han redogör deri för hvad de nyare förslagen mena med tens skull bar br Lunde!l ändå cj ansett sig sitt icenkänningsord, så vidt nemligen deras upphofsmäns sjelfva Iyckats att för sig och andr: förtydliga dess mening. Författaren, som i erumden är en utvecklingens och derföre oundgängligen frihetens vän, har icke döljt sina inkast emot dessa förslags nytta eller verkstäl!barhet; och hin erkänner öppet, att han icke någonstädes upptäckt en för honom sjelf tillfredsställande lösning på frågan. Han slutar dock med att antyda den väg, hvarpå en sådan lösning kan vera att förvänta, nemlizen så! vidt någon ännu kan ana den, der den förlorar sig inom en nära men ännu ouppnådd framtid. Af föregående öfversigt torde läsaren ha märkt, att man i br Lundells skrift finner i det närmaste hvad man annars skulle nödgats samla från hundratals särskilda arbeten och urkunder, öfver skrån och näringsfrihet, deras forntida och närvarande skick, och de aningar man kan äga om de industrielia sambällsinrättningarnes framtida former. Når vi tillägga att allt detta är inrymdt på 47 ark, tryckta — hvad texten beträffar — med storstil. så blir det tydligt att endast det största urval af ämnen och den största enkelhet och tydlighet i framställningsättet tillåtit sammanförandet af en sådan massa särskildheter inom ett iemförelcevis så inskränkt omfång, Ref. har med detsamma antydt det välberäknade i författarens anordning och det klara och bestämda i bans föredrag, då, såsom allmänt måste inses, en sådan korthet och rikbaltighet ej låter förena sig på andra vilkor. Dessa egenheter göra arbetet lättläst, oaktadt den stora grundligheten; och det är påtagligen ämnadt att vinna popularitet inom alla de samhällskretsar, som företrädesvis interessera sig för dess ämne. Men just genom samma egenheter ägnar det sig föga för några utdrag till profstycken. Man kan göra ett bättre bruk deraf, genom att under utvecklingen af hithörande frågor taga ledning af de i denna codex sammanställda facta; och detta användningssätt lärer lyekligtvis ej kunna undgås hädanefter, sedan ett sådant verk en gång befinnes i allmänhetens händer. Allt hvad ref. för tillfället anser nödigt att tillägga, består derföre i en uppzift af arbetets rubriker. Det är indeladt i sju kapitel, med en förutskickad inledning. Kapitlens rubriker äro de följande: 1) Om handtverksskrånas uppkomst och utbredande i det Germaniska Europå — 2) Om handiverksskråras organisation, — 3) Om Sveriges handiverkslagstiftning intill år 1809 — 4) Om näringsfrihet.ns irfö-l. rande och organisation i fremmande länder — 5) Om Sveriges nu gällande handtverkslagstiftning och om förberedelserna till näringsfrihetens införande — 6) Om mnäringsfrihetens avandenteer Och deras tillämnrsra 4 Svevice