Aftonbladet – 7 november 1846, sida 3

en bäst. erlägges årligen 3 dollars, för en vagn , 5 dollars, för ett bad (d. v. s. alla dar året om ali enskildt hus 3 doll., för ett bad i publik in -Irättning 44 dollars, o. s. v. Ännu är hkväl icke fjerdedelen af staden försedd med vatten. och likväl uppgå redan kostnaderna till 900,00 doll. Inkomsterna eller räntan för vattnet upp: gick år 1837 endast till 8000 dollars, och å 1838 blott till 47,000 doll.; för innevsrande Jår 4839 påräknar man en inkomst af 23,000 doll. Under intet vilkor skulle således holage! hafva företagit detta verk, bade ej bankprivilegierna tryggat inkomsterna af aktierna. c) Gaslysningen staden NewO-leans. Införandet af gaslysning i NewOrleans ble: flera gånger försökt af enskilda, men kom först i ordentlig gång, då bankprivilegier blefvo d. 4 I ! April 4833 tilldelade ett bolag, kalladt: NewoOrleans Gaslight and Barking C:o. Detia bolags kapital utgör 6 millioner dollars, men hvaraf Jen tredjedel först skulle insättas; häraf hafva 1430,000 dollars blifvit använda till gasverket samt 42 mil hufvudrör tillika med 40 roil vidsittande rör, genom hvilka gasen föres till 3300 lågor. Bolaget leder rören ända till husportarne, och husegarne betala serskildt gasanläggningen inom huset. I hvarje hus fisnes en Ig9asometer, och man betalar 4000 kubikiot gas janed 7 dollars. S:enkolen, hvarur gasen produceras, komma från Pittsburg, på ett afstånd Jaf 2000 mil nedföre Ohio och Mississippi, men kosta det oaktadt endast 48 cents per bushel, e:ler 84 I. Inkomsten af gaslysningen är långt betydligare, än af de båda förenärande bolagsföretagen. d) Amerikanska Börs-hotellet i NewOrleans. Befolkningen i staden NewOrleans består af 25,000 Fransmän, 20,000 Amerikanare och 30,000 slafvar, ipalles 75,000 invånare. Om viutern ankomma 40,000 till 43,000 resande, dels i anseende till det milda lufis:recket, dels för göromål; men sommartiden lemnar en betydlig del af invånarne staden, för ati undvika de då rådande febersjukdomar. Ännu för få år sedan klagade man allmänt öfver bristen på goda värdshus, ty hver vågade anlägga ett sådant i en stad, derifrån större delen af invånarne redan i Maj månad årligen skyndade bort ch först åte-kommo mot slutet af Oktober. Staten Louisiana utfärdade derföre den 26 Januari 2856 en Charter till ett Exchange and I RN oo NR I ) Banking C:on, hvars kapital består ar 2 millic-! ner dollars. Detta bolag hade sig ålsgdt att uppföra ett värdshus, och till detta ändamål använda minst 300,000 dollars, köpeskillingen för platsen oberäknad: Aktieegarne, endast Amerikanare, läto uppföra ett hotel, som har mera; utseende af ei kongligt slott, än af ett värdshus, och kostar 650,000 dollars. Nämade värdsbus är visserligen utbyrdt för en summa af 30,000 dollars årligen, men underhåliskostnaden för en sådan byggnad och isynnerhet för dess! inredning är så betydlig, att bolaget ej skulle fannit någon fördel vid detta företag, derest det ej vunnit undersöd medelst ett bankprivilegium ): ) på 20 år. J e) Franska Börs-hotellet i NewOrleans. j I NewOrleans stå Fransmännen alltid i ett slags opposition till Amerikanarne, och af denna anledning erhöllo de förstnämnde den 9 Februari 4836 sig tilldelade en Charter till bildande af ett bolag, under benämning: Improvement and Banking C:ov. Detta bolags kapi-! tal utgör 2,000,000 dollars, för hvilka ett stort botel jemte börs blifvit uppbygdt i den franska stadsdelen samt dessutom trenne ångfartyg inköpta för bestridande af resor till omgifningarne kring NewOrleans; resten af kapitalet anI vändes till bankaffärer; bankens oktroj är utställd på 25 år. — Bolaget uppbygde hotellet i den mest storartade stil med en kostnad af 920,000 dollars samt använde. dessutom 99,000 dollars till de nämnda ångfartygen. Den ansenliga vinsten på bankaffirerna lemnar i förening med en måttlig bebållning af värdshuset, börsen . och ångfartygen, en inkomst, hvarmed aktieegarne finna sig belåtna. f) Jernvägar, i förening med banker. Staten Louisiana har tilldelat Carrolltonoch Atchafalaya-jernvägsbolagen bankprivilegier, i enlighet med hvilka bolaget för den förstnämde jernvägen är grundadt på ett kapital. af 3,000,000 dollars såmt det sistnämda jernvägsbolaget på 2,000,000 doll. g) Hypoteks-banker t Louisiana. Jordegarne (sockerrörsoch bomullsplantörerne) i Louisiana hafva bittills befunnit sig i en ganska tryckande belägenhet, alldenstund odlingen af deras plantager fordrar betydliga kapitaler, hvilka först vid årets slut inflyta. Plantagerna skötas härstädes öfverhufvud med negrer, emedan hvita arbetare alldeles icke kunna uthärda klimatet; men priset på en neger mellan 20-och 30 år uppgår till 1500 å 2000 dollars; på en offentlig auktion i Alabama, der jag: var närvarande, betalies till och med 400 å 3500 dollars för tioåriga negrinnor. Lifsmedel, såeom spanmål, nötkreatur och fjäderfä, produceras nästan allsicke i de södra staterna; sådane kommå från de vestra, på ett afstånd af 2090 till 3000 mil och äro derföre mycket dyra. Hade således en plantageägare icke nåsot betsedligt eget kapita!, så måste han låna pengingar och erlägga en omåittlig ränta, då den lagliga rintfoten i Louisiana, enligt hvad Peuang AA Anf dt veta ANA CratåAn FÅR on 2 ÄN UV Cr AA me MA ba AM IR mm OM I -—6 BM PM Bh MM AA DD MM Ör AA In