Aftonbladet – 7 november 1846, sida 2

Article Image
men med lugn och sansning likväl, om än något litet tyskt. — Hennes skolav — heter det — xär verkligen ged och bennes kons:närsbildning fulländad. De svåraste koloraturer och fioriturer-klinga, både vid full; half och aftagande röst, lika ledigt, lätt och säkert, och alit detta geromandas af ett behag, en decence, som cvilkorligt hänför, äfven när rösten icke öfverallt röjer samma metalliska klang. Med dessa herrliga egenskaper förenar M:ll Lind en skådespolarekonst, som töflar med bennes sångkonst. Genomtänkt i de finaste detaljer, är bentes spel en produkt af den mest riktiga insigt; och det är saxnolikt föreningen mellan två så sällsynta företräden, som gjort denna sångerska till föremål för allmän beundran. Jenny Lind är ostridigt en ibland de mest intagande företeelser; hon är en ägta typ af sam germanisk (?) konst. Fastän ådagsläggande sin virtuositet på italienskt vir, är hela benres inre väsen ägta tyskt (?): lugnt, klart och förnuftigt. och af denna orsak skulle vi fiana opassande att anställa jemnförelser emellan benne och bjeltinsorna för den uteslutande italienska sången, t. ex. Malibran. Det behöfver knappast tilläggas att ett stormande jubel, i det ötverfyllda huset, beledsagade hennes sing. De två stycken, hvari bon härnäst skulle uppträda, voro Friskytten och Don Juzn. EE — Dagligt Allehanda har haft den godheten, att enligt vår begäran upptaga Aftonbladets an märkuing vid Allehandas sätt att yttra sig öfver professorn d:r Knöss inväljande i representatiopskommittåen. . Vi anse denna sak afså mycken betydelse i märvarande ögonblick, att en litet utförligare blick på Dagligt Allehandas svar erfordras än för dagen kan medhinnas, äfven för att icke nödgas citera detta svar alltför sammandraget, och vi skole således återkomma dertill. Ett par punkter af Dagligt Allehandas artikel äro imedlertid så intressanta för oss, måhinda äfven för allmänheten, att vi ej böre underlåta, att utan uppskof lemna läsaren del deraf. Allehanda tilikännpagifver nemligen i slutet af sin artikel, att dess redaktion möjligen tänker något olika med Aftonbladet, ej mindre i afsenende på den verkliga beskaffenheten af den pupplysta majoritetens och det allmänna tänkesättets fordringar i vissa delar, än ock, tro,ligen i värendtligare mån, i afseende på den method eller den politik, den liberala pressen under nuvarande omständigheter bör iakttaga, för att i sin mån fortskynda reormerna samt pbidraga till. stadgandet af ett sannt liberalt och kraftfullt genomfördt styrelsesystem Vi anse oss, såsom sagdt är, icke böra dröja att låta detta tillkännagifvande komma till läsarers kunskap. Om man nemligen närmare fäster sin uppmärksamhet dervid, att förklaringen gäller såväl uppfattningen af allmänna tänkesättet som den politik, som bör iakttagas under nuvarande omständigheter, allt detta med afseende på ändamålet att fortskynda reformerna, så är det tydligt, att den skiljaktighet, som Allehanda här annonserar, är till sttt föremål den mest omfattande, som kan tänkas. Vi förmode derföre äfven med säkerhet, att Ailehanda framdeles låter oss veta i hvilka delar det skiljer sig från Aftonbladet i afseende på de båda angifna föremålen. För år del skole vi ej försumma att lemna tillfälie dertill; inom några veckor skall Aftonblas det hafva uppställt sitt programm så tydligt, ait ingen derpå kan misstaga sig, och det skall då blifva serdeles intressant att emottaga Allehandas erinringar dervids Det är justren sådan öppen förklaring af hvarje serskild organ inom pressen, såväl öfver grundsatserna, som deras tllämpninag, som vi anse under närvarande omständigheter vara påkallad af behofvet både för folkets skul och Regeringens. Den andra punkten, som vi ej kunne underlåta att redan nu i förbigående vidröra, är att Allebanda på ett ställe talar om en af Aftonbladetzs egna kotyfeer, professor Thomandes p. Vi lemna nu derhän huruvida detta uttryck ä är z allo adeqvat — i det mesta antage vi äet ganska gerna; men. vi påminne oss att Allebanda sjelf vid ett tillfälle, vi tro att det var under sista riksdag, begagnade uttrycket vår Thomander, — en benämning som Aftonbladet aldrig nyttjat, och detta uttryck har serskildt fästat sig i vårt minne med anledning deraf; alt Svenska Minerva genast releverade detsamma. Ållehandss nuvarande sätt att tala om fit. Thomander såsom specielt en af Aftonbladets koryleer, tillika med ett påföljande litet utfall emot -samine person, nemligen att Allehanda om honom fått vissa underliga tankars, lemna derföre en fullgiltig anledning. till. den förmodan, att Allebanda efter riksdagens slut fått andra. tankar om: hr Thomander. Äfven detta skall derföre blifva intressant att se närmare ut veckladt. SLUTET AF HERR THEORELLS BROCHYR: Vi bafva tid efter hvarann belyst hvad. vi uti br Th:s Betraktelser och Handlingar funnit anvåÅ da dart: iharärda ämnAnaAdR Aas; åsnen

7 november 1846, sida 2

Thumbnail