rike och Engl nd. Ultra-katholikerna i Schweitz togo först i med våld, och de blefvo besvarade med våld. Följden blef ett inbördes krig. Under fullöljden af detta krig och dess olika hvålfningar, iakttog intetdera partiet någon synnerlig vördnad för förbundets statsförfattning. Icke heller betedde sig de inflytelseegande personer och myndigheter af förbundet så, alt de ingåfvo mycken aktning. De försökte att i:kttaga ett slags ju:fe milieu, ett slags likgiltighet för liberalism och antliberalism, p o:estanter och katboliker. Denna likgiltighet är i allmänhet föraktlig för folket, hvilket derföre rest sig, såsom nu i Geneve, och afkastat en styrelse, som det snser förråda landets ssk, ehuru den måhända blott varit ljum, småsinnad, rädd och halffånig. Då man nybgen vände sig till den Amerikanske guvernören i staten Illinois. för att begära hans mellsnkomst i den häftiga striden på lif och död mellan mormoniska sekten och anti-mormonerna, svarade han kallt: Låtom dem fäkia ut stridem; och det har slutat med utrotandet af den antisociala sekten. Vi omtala ej detta för att gilla den poiitiska Lyncehlagen. Men vi se verkligen ivgen möjlghet att på annat sätt afgöra saken mellan den fria Schweitzaren och dessa Luzerns Mormoner, som haiva infört en zenuine inquisition, för blindhet och grymbet, så väl i politik som i religion. ——