ARITLVI IV Al I NALDRIUG BIM TSAR Av RAM IHT ådagalagt, att stater icke alltid vinna i makt genom eröfringar, och den har idet fornromerska riket, sedan detta, öfverskridande Medelhaivets kuster, fört sina örnar till Asiens och Arikas ökengränser och till Nordsjön, gifvit ett I förfärligt exempel på, huru en jettestat måste J falla genom sitt eget öfvermått, i trängseln emellan nya och än ej underkufvade förhållanIden, så snart dess råmärken, efter legionernas långvariga kamp, tillika hade blifvit skiljegränIsen emellan kulturen och barbariet. Men på hinsidan oceanen finnes ett redan mäktigt välde, som alltid åsidosatt denna hiIstoriska varning och hvars högtsväfvande erTlöfringsplaner omfatta långt vidsträcktare rymder, än som någonsin förut hemfallit åt en enIda styre!ses ledning. Hos mången har Förenta Staternas ofantliga rike utan tvifvel ofta varit föremål för häpnad och tvifvel Så nya äro alla dess förhållanden, så ofattliga för det gamla JEuropas små mått, att de tyckas ligga utom Ihvarje hos oss gällande regel, och bilda en verld för sig sjelf, mer oberoende än något annat Isamhälle. Och likväl är det blott ea enda ledande omständigbet, som der dsnar allt på ett annat sätt, än på vår sida om vesterbafvet. Vi stå på en jord, som är öfversådd med historiska spillror, 0c3 se oss inkilade mellan fornåldriga, vid århundradenas långa kedja medsläpade sambhällsförhållanden, hvilka endast långsamt låta omforma sig, utan att kunna undanrödjas fullständigt; — Förenta Staternas invånare befiana sig på ännu oupptagen mark, och kallade ati skapa nytt. Detta utgör skilnaden emellan oss och dem. Deras eröfringar bestå blott i civilisationens utvidgande; de verkställas icke med svärdet, utan med plogen och skogsrödjarens yx9, med ångfartyget och den susande ångvagnen. Vid sina eröfringar införlifvar den stora FriIstaten icke med sig några för densamma fremmande beståndsdelar, som efter segern måste qväfvas med våld; den upplåter snarare åt sig öde trakter, för att fylla dem med sitt friska ungdomslif. Ea stat, som på detta sätt och i detta omfång vidgar sina gränsor, har historien icke förut känt — Förenta Staterna stå i detta hänseende ensamma och utan jemnförelsepunkter i häfderna. Hos alla välden, som eftersträfvat utvidgning, har det alltid utgjort ett föremål för det allvarligaste och sorgfälligaste öfvervägande, att bestämma åt hvilket håll utvidgningen skulle ske. Ofta lemnade omständigheterna denza ledning på förhand cceh ovilkorligt; såsom i forntiden åt Egypten, Persien, Macedonien, och i nyare tider åt Frankrike, Österrike och Sverige. Likväl har det funnits många stater, hvilka genom ovanligt gynnsamma förhållanden kunde välja rigtningen för sin utvidgning; och i detta fall bestämdes valet merendels genom formen för de åsyftade nya gränsorna och af statens politiska färg. Man har äfven sett stater, och sådana finnas ännu, hvilkas syftning medfört en utvidgning åt nästan alla sidor. Till dessa kan man räkna Ryssland på den gamla kontinevzten och Nordamerikanska Staterna på den nya. Hos begge uppträder hkväl detta sträfvande ej på sådant sätt, ait det är dem likgiltigt åt hvilket båll landvinningen sökes. Tvärtom röja begge det bögsta interesse att företrädesvis och skyndsamt förstora sig i en bestämd rigtning från väldenas medelpunkt, och att eröfra en för dem begge oskattbar kustbamn och för begge i syd-i vestiig rigtuing. : För de Förenta Staterna varj denna. hamn San Francisco-viken vid Californien; för Rysslend är det Constantinopel. . För Ryssland skulle det gamla Byzonz blifva porten till en ny verld, ingången till ew nytt område. Ryssland will äga Constantinopel såsom väg till Medelbafvet, och som gränsborg för det romaniska södern, hvilket Frankrike! ännu blott beherrskar till hälften, och till hvilket Englannd innehar den andra gränsborgen,l. Gibraltar, mera som bevakande och beskattan-Js de detta södern, än som besittande. ; En sådan ännu obeherrskad verld, som Ryss-! land söker i Medelhafvet, söka Nordamerikaj nerna ej mindre, men i vida större mått, in-l; g s ö om Stilla Hafvet och de på dess andra sida belägna kuster. China, Japan, Östra Indien, Nya Holland och Australiska Arkipelagen — hviiken -omätlig ballkrets af fastlandets gränsor förenande kuster! Dessa äro målen, dit Nord-! amerikas flottor skola styra en gång, när de lyftat ankar i San Franciscos vik; och på dessa kuster hvilar redan de nordamerikanska statsmännens verldsomfattande blick. Amerika synes bestämdt att blifva mellanlänken, hvarigenom en förening skall beredas emellan den europeiska bildningen och de femhundra millionerna, som befolka Östra Asien. Häri tycks slutresultatet ligga för den oöfverskådliga utveckling, som nyss fått sitt första uppslag genom Ny-Californiens införlifvande med Förenta Staterna, och som med sina verkningar kommer at! sträcka sig långt bortom den amerikanska verldsdelens kuster. N:r Rom hade nått höjden för sin makt och sina segrar, förmådde ingen bestämma hvar må-1t -— —-— FE ee er 4 pA BB 5 nn rm SS 2 a Ka rd 3 3 s kod 2 EE i 2 zz rm Oo 5 vm FM Fn fån s Få (04 z