Ave De er AJ LANDSORES-NYBETDR Fahlun d. 29 Oktober. Lördagen d. 40 den nes lemnade bonden Unga Ubr Anders Anderszor från Myrbacka i Särna socken sitt hem för att ef. terse några fogelgiller. Framkomraen tillsjön Gen: sen, varseblef han en på andra sidan deraf hel: lugnt vandrande elg. Smygande omkring sjön lyc kades det mannen att, af elgen osedd, närma sif bonom på ett obetydligt afstånd. Uten annat va pen än en yxa betraktade han nu det vackra dju rets rörelser och för att ytterligare glädjas öfve dess snabba flykt, beslöt han att skrämma det oci uppgaf derföre ett häftigt rop. Med blixtens ha stighet kastade sig det raska djuret åt motsatta si dan, men hade den olyckan att dervid i ett eten röse afbryta det venstra frambenet. Det föll ni deföre omkull, gjorde några fruktlösa försök ti! flykt och emottog straxt af mannen utan särdele; motstånd dödshugget. Elsen vägde tretio punt viktualievigt; och var desna rika fångst så mycke välkomnare, som den blef en i lagom tid erhållen brölloppsstek åt Anders Andersson, för hvilken äktenskapslysning följande söndsgar afkunnades. (S. EK. L. T.) Carlstad d. 28 Oktober. Jemte den glädjande underrättelsen, att de nya rågarne stå särdeles lofvande, skrifves ifrån Fryksdalen att den förfärliga potatisepidemien så gripit omkring, att i många trakter potatisen alldeles gått ut. Till bevis på hastigheten af sjukdomens härjningar, anföres ibland andra följande tragi-komiska tilldragelse. En finnbonde, som vid upptagningen ef sin potatis märkt att den var nära nog alldeles oskadad, nedlade den i en vanlig potatisgraf, den han täckte väl öfver. Inom en kort tid grep honom längtan att, då hans grarnar allmänligen klagade öfver sjukdomens härjningar bland deras potatis, fröjda sina ögon vid betraktandet af sin ansenliga och goda skörd. Han tog täckningen ifrån potatisgrafven och nedsteg deri; men hur måla hans förskräckelse då han dervic sjönk ner ända till halsen i det stinkands, nästande flytande mos, hvartill potatisen vid sjukdomens sista stadium upplöses. (W. T.) — En högst bedröflig olyckshändelse tilldrog sig den 23 dennes i buset hos sågsren Anders Olsson vid Säby såg i Wisnums socken. Under det föräldrarne voro sysselsatte med alt bråka lin i badstugan, voro deras minderårige barn, en son om 10 är och en dotter 43 år, emellan hvilka synnerligen välartade barn enighet och syskonkärlek städse varit rådande, allena i stugan af boningshuset, der de förehaft oskyldigt joller och lek med hvarannan. Efter någon kort stunds förlopp föll det gossen in att se efter hvad som fanns innanför öfra kransen af ett skåp, der han anträffade en Iten hagelbössa, den han ansåg ej vara farlig, eftersom någon knallhatt icke lärer varit på cylindern anbragt; men bössan var dock, ty värr, laddad, och under det gossen i sitt oförstånd fingrat på låset och gevärets mynniug, utan att någondera haft begrepp att bemärka det, fått en vådlig rigtning, hade skottet sprungit löst och träffade flickan i bröstet, hvaraf fter några få minuter hennes död timade. Förildrarne till dessa barn, som äro särdeles väl ansedda och aktade i deras hemort för fromhet, gudsruktan och ordningssinne, äro nästan bragte till örtviflan öfver den timade bedröfliga händelsen (C. FT.) Helsingborg d. 27 Oktober. Natten emellan istlidpe lördag och söndag har ladugården jemte nbergade grödan till Trolleholms fideikommiss afrännt, utan att man ännu känner anledningen till Idens uppkomst. (H. P.)