På hofvet vo:o ofta fester och b-ler. Den 44 Okt. lemnade de Madrid, för ait besöka EscuIrial och La Granja. Aunsu var ministeren ej ense om amnestenv. FEANKRIKE . Franska trupper med artilleri hafva ifrån Lyon algått till Sehweitzer-grän-en. Man ville veta i Peris, att äfveu Österrike och Sardinien beordrat trupper till sina gränso mot nimnde land. Man anmärker att i alla de offentliga akter deri Herbgnnacs af Montpensier namna förekommer, ton med mycken omsorgsfuthet beI vämnes Åriprinsessa. Den mi:sterielia franska pressen söker bevisa, att Utrechter-freden aldrig ansetts vara något hinder för giftermål melian de franska (och spanska Bourbouersa. Ludvig XV hade I såsom Fraukrikes thronarfvinge förmält sig med ea spansk thronarftagerska, Ludvig Pbilip och : Hert gen af Auwmale är git med niccer åt PbiLp V och Carl Hl; och Hertigen af Montpensier har nio lefvande prinsar med arisrätt emel, lan sig och iranska tbronen. I Paris ville man veta, alt Ludvig Philip ifrån Österrike, Preussen och Ryssland fått emottaga lyckönskningar til sonens giftermål i Spamten, och dera! up göres en mängd slutsatser om dessa makters obenögerhet tör England, o. s. v. Det ser likväl nu ut, som icke England bade något emot, det säkert i al!a fall för framtiden föga vigtiga giftermålet, emedan br Buiwer den 40 dennes vart åter från Valencia i Madrid, bivistat kuren och banukyssningen, samt talat v.d Drottning Isabeila. Från Oran bade man underrättelser till den 10 dennes. De omtala endast nåsra plundringar af fran.ka Beduiner på andra stammar; som äro underkastade Marocko. STORBRITANNIEN. E Hirifrån innchålla tidningarne med dentia post föga, som förtjenar meddelas. Å skiliiga af dem sysselsätta sig mycket med berskuingar, huru numerären af de obka partifr. kttonsrnas representsnter förhåller sig i Uaderimu-et. De ministerielia bladen få härvid mojoritet för regeringen, och Torybladen tvärtom. Det lönar föga mödan att upptaga dessa mot hvaraudra svärjande sff:or. At mnisterea under den förtlutna sessonen hade plurali et a Underhuset, eburu ej stark, är bekaut. Huru iörbållandet kan blifva i nästa Fobru:ri, torde bero at flere annu ej utvecklade omständi heter Autalet at bersöfvande, som sysselsättas med allmänna arbeten i Vestra oca Södra delarne af Irland, utgör för närvarande ungefär 20,000. Anstalter äro duck träffade ait ignan kort kunna sysselsätta 300,060. E DANMARK. d Till ordförande i slesvigska ständerförsamlingen, hvilken sammanträdde den 21 dennes, har överrätltsadvokaten d:r Beseler bhivit vald med 32 röster. Till vice ordförande utsågs grefve von Reventlow på Jersbeck. Hertigen af Ausustenburg hade infunnit sig, och tagit plats i ständerförsamlingen. TYSELAND. Ständerna i Hannover skola den 2 November åter sammanträda, för alt fortsätia gina öfverläggningar, hvilka genom prorogation varit af brutna sedan den 7 sistlidne Augusti. Det bekräftar sig, genom uiuderrätielser från Wien, hvad man ej kunde tvifla på, att Österrikiska kabinettet tagit revolutionen i G:neye ganska illa. Furst Matternieh båller långa kon(erenser med schweitziske chargå d.ffires, Effioger-Wildegg, och man lärer starkt fundera på något slags inter vestion, förmodligen med pennars. En högre embetsman vid preussiska poststyrelsen befinner sig sedan någon tid i Loadon, för att afsluta en konvention i afseende på postväser det emellan Preussen och Eoagland. Från Rhentrakterna berättas, att vinskörden der utfallit så riklig, att de fleste plintageägare fåt! nära hälften mera vin, än de beräknat och väntat sig. Qvaliteten beskrifves äfven såsom ypperlig. -—SCE WEIZ. I Geheve fortfor lugnet. Samma krigare, som d. 7 Oktober stodo fiendtligt midt emot hvarandra, gjorde d. 42 gemensamt vakterna i staden. — I Bernska rådets session d. 42 Oktober här det fredliga tillståndet i Gentve blifvit särskildt intygadt genom rögeringsrådet Vv. Ochsenbeins berättelse om utgången. af sin sändning till Geneve, för att inbemta underrättelser om ställningen derstädes. Hen såg herrar och fruntimmer promenera på gatorna som vanligt, och likasom ingenting händt. I Basel har Geneverevolutionen stadgat liberala partieti föresatsen att, på laglig väg, bringa ståndet Basel till följande andragande vid edsförbundsdogen:.4) att de katolska kantonernas separatförbund mätte upphäfvas, såsom oförenligt och stridande mot edsförbundet och 2) attjesuiterna måtte förvisas, först ifrån Luzern såsom förort, och vidaregur hela Schweiz; hvarförutsn 3) Basel borde närma sig och försona sig med de frisinnade kanjonerna, såsom enda medlet för kantonen att återvinna sitt tillbörliga inflytande. Hvad den katolska lizan har I silhne!, med anledning af stridens utgång i Gentve, visar sis af dena krigsförklaring, som står att läsa i Das freie Wyrb, organen för en af jesuiternas nest beryktade kämpar Baumgartser i S:t Galer. Over betydelsen och följderaa af hände!sen i Genöve må men ej låta förvilla siop — heter dit — nden krets, som belägrar de FE I Sr se