Aftonbladet – 23 oktober 1846, sida 3

Att ett ökadt antal uttemnade barn skulle vålla len proportionell ökning af mortaliteten bland fojsterbarnen utom Barnhuset var ock lätt att på förThand inse, men så länge mortalitets-procenten ej sJökades, var en i förhållande till det större barn-janwalet skeende ökning af dödsfall ej något bevis jför systemets oanvåndbarhet. Dock kunde medelst Ide ofvsnnämnde olägenheterna äfven befaras en lökning af mortalitets-procenten, hvarföre systemet nödvändigt fordrade noggranna rapporter och re1 dogörels.r öfver de utlemnade barnens öde. Den minskning al mortalitaten Inom Barnhuset, hvilken var att vänta af barnets kortare vistande der, af den minskade trängseln o. 8 v. skulie efter degsa redogörelser sammanhållas med den möjiäiga ökningen af mortalitets:procenten utom Barnhuset Joch systemets verkan bedömas af mortialiteten i det hela. Skulle nu denna bevisa sig ökad genom det ökade utlemnande: af barn, så funnes många medel deremot, såsom ökade kontroller öfver fosterbarnens värd, premjer för vissa uppnådda åldrar, inskränkning af distancer, förlängdt vistande inom Barnhuset för de spädaste o. g V., efter sig företeende omständigheter. : Jemte den stora mortalitet bland de utiemnade barnen, som hittebarnshus systemet i alla länder företer, medför detta system ock en annan stor olägenhet, nemligen spridning af Vensrisk smitta melian barn och fosterföräldrar. Att en proportionell öxning af detta onda skulle uppstå äfven bär, var ock ati befara, i fall det skuile lyckas Barnhuset att afbörda sig ett större antal barn; men likasom i afseende på mortaliteten, så är äfven i afstande på Venerisk smitta endast den relativa ökningen, den ökade procenten, bevisande emot systemet. Faran för en verkelig ökning af smitiningsfallen i procent kunde dock förmodas blifva större. Ju kortara nemiigen barnets observationstid skulle blilva inom Barnhuset, desto större risque att dess dolda ärrda eller förvärfda Veneriska smitta först skulle utbryta, sedan det åt fosterföräldrar utlemnats; ju utbreddare spekulation på fosterbarn desto större risque, att äfven barn af fosterföräldrar kunde blifva smittade ÅAfven i detta hänseende kunde endast noggranna rapporter, undersökningar och redogörelser lemna säker upplysning. Skulle nu genom sådana framdeles ädagaläggas ökad spridning af Venerisk smitta, så kunde denna olägenhet afbjelpas genom Vvarningar och uppmaningar till försigtighelsmått, genom beredande af läkaretillsyn öfver de utlemnade barnen. och deras fosterföräldrar, genom anskaffande så vidt möjligt af hittils saknade upplysningar öfver barnens härkomst, genom längre qvarhållande i Barnhuset af de barn, på hvilka någon Mmisstanka kunde hvila 0. 8. V. Att en lifligare omsättning af barn äfven skulle öka tjenstemännens göromål vid Barnhuset var ock lätt att förutse, raen bjelp härföre var ej svår att finna. i Att mot ofvan uppräknade möjliga olägenheter . af ett utsträckt hittebarnshus-system : på: förhand redan vidtaga några restriktiva åtgärder, innan man ännu ens visste, om man hade att vänta nå-: gon konstant ökning af sökande till fosterbarn eller ej, hade i min tanke varit ändamäålslöst. De restriktiva åtgärderna borde vidtagas i den mån behofvet af dem gjorde sig gällande, och erfarenheten lärde, hvilka medel som voro lämpligast. Först mot hösten år 1843 syntes en tydlig ökning af antalet uttagna barn, och jag hade äran (se prot. d. 4 Nov. 14843) meddela direktionen, att: till följa deraf dagliga medeltalet barn inom Barn-, huset, som under 8 månader stått mellan 92 och 103, sjunkit ned till 60. Vid samma tillfälle hade! jag äran fästa direktionens Uppmärksamhet på den! sf ökade uttagningen nödvändigt följande ökade morka iteten utom Barnhuset, på nödvändigheten : ett med anledning deraf Vara beredd på beskyllning mot styrelsen: att barnens bästa förbisåges, mot! läkaren: att ban ej vore 008 sorgfällig vid sund-! hetsbetygens meddelande, På nödvänrdigheten att genom ordentig summarisk redogörelse öfver de utlemnade barnens öde få deras mortalitetsp-ocent upplyst till trygghet mot beskyllningar eller hänvisning för rättelser. Samma dag hade jag ock äran påkalla uppmärksamheten på möjligtvis inträdande behof att, om dagens antal af till utlemning qvalificerade barn ej skulle räcka till för de sökande, åt dessa gifva företräde i en bestämd oråning eftersom de sig anmält. S. d hade jag! liksledes äran anmäla, att det till följe af våra iokaloch klimatförhållanden både varit och skalll. blifva bruk, att de flesta späda barn uttagas under vinterhalfåret, då väderleken för barntransport är så ofördelaktig, samt alt jag ej ansett mig berättigad att för väderlekens skull vägra barns ullemnande, men åt ammsalsföreståndersken gifvil nstruktion, att tillse barnets omsorgsfulla beklädnäd. Blott en enda klagan af Veneriskt smittade fosterföräldrar af 891 från åmmsalarno under åren 1843, 1844 utskrifna späda barn hade under nämnde 2ne år kommit till min kunskap (se prot. d. 7 Dec. 1844 19). Sedan jag i 1844 års berättelse, uppläst d. 14 Febr. (sa prot. d. 44 Febr. S 3) haft äran att för direktionen framlägga de för Birnbusets cconcm 2. 31 väl som barnen dnom Barnhbusst fördelaktiga resultater af den lifligare omsättningen under ået, hade jag den äran att numera med något stöd MT erfarenhet fästa direktionens uUppmärksanhet på ehofvet af en bältre kontroll öfver dugiligheten los fosterföräldrarna, bland hvilka, till stor del Orpare, statfolk o. d., kanske V,,:delar synts mig edda ensamt af spekulation på penningvinst; på nöjliga fördelen ef fastsiällda formulär för prelerskapets betyg, af någon kontroll öfver de utomnade barnens vård, på Möjliga risquen aj ing transgort, aå dödsfall under vägen ett par Jänger händelsevis kommit till min kunskap; på chofvet af bättre beklädnad för de utgående barEN 0. 8. V. Å På min anhållan d. 14 Febr, 4845 (se prot. S ; ) Om bestämd föreskröfi vörande den tid, som sp. Jarn fnom Barnhuset skola gvarstadna innan de å utlemnas, beslöt direktionen att späda barn öra, så som de sednaste åren skett, så fort möj tgt är till fosterföräldrar utlemnas, med uppmärk