Aftonbladet – 23 oktober 1846, sida 1

tigt inflytande öfver hela traktens befolkning, som dock, utom presten, blott bestod af börder. Sigrid visade tan så myctkea hje. tlig kärlek, att hon derför bemödade sig om öfve seende med en mängd ovaror, pumpa fasoner och ta!esätt, hvilka hon förgäfves, emedan de redan voro fastvuxna, hade bjudit till att ändra, och hvilka nu, då intet sällskapstvång kom i fråga, framträdde och utvecklades allt mer och mer. Detta, jerate hans grofva, vårdslösade klädse! pligade mycket den fiaa, vid både yttre och inre elegans vanda Sigrid, men förnuftet sad: hesane dock, att detta var småsaker, hvilka väl, å ena sidan, kunde försköna, men å den andra ieke heller borde förbittra lifvet. Umgin;e saknade hoa naturligtvis helt oeh hållet, men hona kände, hvad som för fruntimmer den tiden var temmelisen ovan!igt, främmande språk, och erhöll från sina systerdöltrar så tillräckligt med lektyr, att detta, jemte hennes husliga sysselsältningar, så vil hindrede tenone från ledsnd, som allt mer cer mer odlade hennes förstånd, hvi ket, i saknad af praktisk, antog en kor.templatif riktning. Med sin man och Nora roade det henne understundom att ströfva omkrins i skog och mark. Detta härdade hennes fysik och gaf hennes smidiza lemmar -:en spänsiighet, som de eljest iexe skulle hava erbållit. I vackrare gestalt bade icke en skogsnymi kucnat uppenbara sig, äs, vid dessa tillfällen, Sigrid. Stundom giek bon också allena, dels för latt ostörd få öfverlerama sig åt sina betraktelser, dels för att besöka mången nödens koja, dit hon ofta burit tröst och hjelp. En sommarafton hade hon begifvit sig ut