Då det fullkomliga beroende af ordinarie konsuln, hvari vicekonsulerne sålunda äro ställde, ken leda till godtycklig bebandling och missbruk vid Idessa tjenstersäns tillsättande eller en ledigande; n (då ordinarie konsuls ansvarighet för vicekonsuls k låtgärder hvarken synes v-ra billig eller torde kunna n utan stor svårighet juridiskt utkräfvas, och då det -i alla fall icke är lämpligt, att en vicekonsul, som blifvit antagen med serskilst bifell af den myndighet, som har öfverstyrelsen af konsularärendena, må, utan uppgifven orsak, egenmäktigt afsätias af ordinarie konsuln inom distriktet; så anser kolle-gium omständigheterna härutinnan påkalla en fört ändring, som äfven sanpolikt skulle verka dertill, ratt de mest snsedde handlande i främmande hmpar blefve benägne att åtaga sig vicekonsuls befattI ning. På dessa skäl tillstyrker kollegium i undters dånighet, att i afseende på vicekonsuler må i nåa ) 1 em der stadgas: 1:0 alt sådane tjenstemän förordnas i hamnar -loch orter, der de finnas af nöden, och der genes alt konsul eller konsul icke är anställd; )! 2:0 att, med Kongl. Maj:ts nådiga tillstånd, i ) serski!ta fall, vicekonsul kan förordnas general, konsul eller konsul till biträde å den ort, der han lär anställd; samt att, då generalkonsula:et är för.Jenadt meå befattningen af chargå daffaires, vice1 konsul får, utan föregående underdånig anmälan, -Jantsg:s å den ort, der charg daffsires har sitt säte. 3:0 Att vicekonsuler tillsättas af öfverstyrelsen för konsularärendena, uppå vederbörande generalkonsuls eller kensuls förslag. 4:0 Att viecekonsuls befattning, inskränkt till den Ihamn eller ort. der han är anställd, utöfvas af Ihonom på eget ansvar, under iakttagande af de föreskrifter, som i öfveren:s!ämmelse med konsulsstadgan böra honom meddelas af generalkonsuin eller konsuln för distriktet, med hvilken han ock i embetsärenden brefvexlar. 5:0 Ait om vicekonsul begär fel i tjensten, elller hans omständigheter förändras, eller han i ett Jelter annat hänseende sig otillbörligen förhå!ler, vederbörande generalkonsul eller: konsul bör sådant anmäla hos öfverstyrelsen för konsularärendena, på hvars pröfnivg beror, om vicekonsuln skall ifrån befattningen skiljas. 6:0 Att generalkonsul eller konsul likväl må, när förekomne omständigheter dertill föranleda, ifrån befattningens utöfning suspendera vicekonsul inom sitt distrikt, hvarom rapport genast bör till öfverstyrelsen för konsularärendena insindas, med uppgift om skälen och med bifoganrde af den suspenderadea förklaring: egande generalkonsul eller konsul, att i hans ställe förordna en tjenlig person att vicekonsulatet tills vidare förestå. Svensk och norsk konsul är, genom 36 i nu gällande konsulsstadga, medgifvet att på den ort, der han är anställd, ega handelskontor och ingå bolag. Sådant är deremot uttryckligen förbjudet för åtskilliga andra länders konsuler, såsom t. ex.! Rysslands, Frankrikes, och till endel Englands; men dessa länder hafva ock för sina konsuler fullständiga och dryga löningsstater, sträckande sig, hvad Frankrike beträffar, ända derbän, att arfvoden bestås för konsulsatsekreterare och elever. Kol-! legium har visserligen för afsigt att, längre fram i detta underdåniga utlåtande, framställa förslag till reglering af svenska och norska konsulers lönevilkor; men som hvarken behofvet för de förenade rikenas handel och sjöfart påkallar, eller tillgångarne torde medgifva en sådan löningsstat, att generalkonsuler och konsuler skulle på alla ställen kunna endast af lönen, i förening med tillfälliga inkomster, ega anständig bergning; så tillstyrker kollegium i underdånighet, att det må bero på: särskilt pröfning af omständigheterna i hvarje fall, om till generalkonsulseller konsulsbefattning skall nämnas en svensk eller norsk man, såsom tjenste-. man, utan att ega drifva handel, eller en på denq utrikes orten bosatt handlande, svensk, norsk el-1 ler utländning. Erfarenheten har under den för-js flutna tiden ådagalagt, att det för Sverges och li Norges sjöart, äfvensom för begge rikenas gemen-!q l samma nationalvärdighet, är bättre, att till generalkonsulseller konsulsbefattning förordna en ansedd handlande på stället, än att utsända en svensk eller norsk man för sådan anställning, utan tillräekliga inkomster af tjensten eller andra utvägar till oberoende bergning. Nu gällande konsulsstadga föreskrifver äfven,ls att infödde svenske och norske män skola ega fö-ll reträde, framför utländske sökande, till rum pålt konsulsförslag, så framt de anses bafva erforderlig skicklighet för sysslans förvaltande. Med hänsigt till hvad kollegium här ofvan yttrat rörande generalkonsulers och konsulers tillsättande, tillstyrker kollegium i underdånighet, att detta företräde må i den nya konsulsstadgan uteslutas, eller åtminstone inskränkas till sådana konsulater, som genom åtföljande löneinkomsater lemna innehafvar-!n ne sjelfständig bergning. Kollegium öfvergår nu att afgifva underdånigtd förslag till reglering af konsulardistrikterna; hvarvid kollegium skall, särskilt för hvarje land, i underdänighet anmäla så väl nuvarande förhållenden, som de förändringar, hvartill politiska eller kommerciella omständigheter, eller orternas läge kunna föranleda. AA AMA a Ryssland och Finland. I det egentliga Ryssland finnes för det närvarande ordinarie konsulsstationer uti S:t Petersburg, Archangel, Revel, Riga, Liebau och Odessa. Med tillämpning af den grundsats, kollegium när ofvan framställt, tillstyrker kollegium i underdånighet, att ett generalkonsulat för Ryssland och Finland må upprättas, med säte i S:t Petersburg; utt konsulsstationerne i Archangel, Revel, Riga, Liebau och Odessa, vid nuvarande innehafvarnes fgång, indragas och förvandlas till vicekonsulater inder generaikonsuin i S:t Petersburg, samt att medlertid ordinarie konsulerne i nämnde hamnar böra till generalkonsulatet insända deras bandelsoerättelser, äfvensom förslag till vicekonsuler. För Finland skul!e bibehållas en ordinarie konsul, hvilken, såsom kollegium förut, i anledning f derom särskilt väckt fråga, hemställt, äfven hälanefter borde hafva sin station i Ab6o, med unlerlydsnde vicekonsuler i öfriga finska hamnar. lr Konsuln i Finland egde att till generalkonsuln ilF ;t Petersburg insända sin hbandelsberätteise, äf-l(i engom förslag till vicekonsuler. L DNAanvnmaArk KP MT Sd Me NG LP B sm a pr pr a