Aftonbladet – 19 oktober 1846, sida 1

Soo RESAS SE IN RNE AST på 560 coniö3 som behödes til löpande utsfter. Hertigen ar Passella, som Inge larcr inskat ett tillfåle art få daga sig ur svårighesterna af sit konsejpresident-kap, skall bafva o-eslagit sina medbröder att hos Drotiningen b-g:ra sitt entiediganda, men dessa ansett sig törst böra försöka art negociera lånet has enskilde. Huru det sår ut, visste man icke ännu. F rberedelserua till atm-nhna Coresvalen bedrifvas ifngt, Seprembiis er-as vilkomwmitte häller ständiga sasmmankomsier. Dess program bär en afgjordt radikal f.rg och föreskrifver representanterna sasom vwviikor för valet, att yrka folksoa veränitetens erkannande, afskaffandet af värsostnutionen, krigs: arens askedande, naionagardes inrattande, reduktion af pålagorna, ocs v. I detta vill ej de vid styreiserodret uv varsnde Corhisterna mstämma, och Cabralisterna begagna söndringen. SPANIEN. Med telegrafen bade man i Paris följande underrättelse från Madrid af den 7 dennes: Prinsarne (Hertigarne af Aumale och Montpensier) iutåsade i rår eftermiddag kl. 3 ull näst; öfverallt på deras väg bafva de emottagits med alla tecken till aktning och välvilja. Drottningen och Iotantinnan bafva emot:agit . dem beundransvärd:? Hela Madrid bade i går utseende af en bögtidsdag. I dag råder det djupaste lugn. Hen ordinarie posten från Madrid af d. 5 felades. Underrättelserna af d. 4 säga endast, att väntan på franska prinsarnes ankomst trängt atlt annat i bakgiunden. Man trodde i Madrid att ett amnestidekret på bröllopsdagen skulle utfärdas. Det berättades äfvea, att engelska minitern hr Bulwer och vr Salamanca afrest till Avanjuez, för att undvika att vara närvarande vid brölloppshögtidighererna. Förföljetserna mot tidninzspressen fortforo. Espectasor, och Eco del Comercion hade blifvit seqvesterade. Eualigt bref från Cidiz af d. 27 Sept., krysade anuau engelska flottan mellan S:t Vincent och Trafalgar. Btt åogfart g underhåller ständ:g kommunikation med Gibraltar, och dit gå kur.rer ständigt från tr Buiwer i Madrid. FRANKRIKE, Såsom säkert omtalas att lord Normanby d. 5 denanes haft en ling konferens med herr Gu zot, hvarvid denne föreläst honom det svar, som franska kabinettet sändt till sändebudet i London, för att tillstallas lord Palmerston, i anledning af det engelska kabinettets note angående Montpens erska erftermålet. Svaret skulla ifven biiva meddeladt de andra bofven. Tonen i detta svar skall vara lugn, men bestämd; ach deri v:sas, att Frankrike haft full rätt att handla såsom det gjordt, samt att det ej svikit de förut träffade aftal, bvilkas innehåll och beydelse ännu en gång genomgås. Slutligen säses, att. det är lord Palmerston, som vill gifva dem en anvan tydning än de å begge sidor antagits ega innan han inträdde i embetet. Nu aivagtas engelska slutförklaringen; men man är mer än förut lugn i afseende på dennas innehall. Konung Ludvig Fiip visar sig ock gladare än någonsin. Omgifven af hela sin familj, utom de. begge till Spanien afreste sönerne,: firade ban sia 74 födelsedag, och bivistade revyn med trupperna med prinsen af Joinville vid sin sida, visande sig, oaktadt den höga åldern, så rask som vauligt. Det berättades att hertigen Decazes skulle afgå med en mission till de stora östra makterna. Afven ville man veta, att lord Palmerston föreslagit alla de makter, som icke erkänt Drottniog Isabella: Ryssland, Österrike, Preussen och Bayern, att sluta en öfverenskommelse i följd af Montpensierska giftermålet. Franska kabinettet skall i anledning hära! förklarat sig villigt, att lemna erforderlig borgen för att den bekanta klausuln i Utrechterfreden, som hindrar all förening af Frankrikes och Spaniens kronor på ett buvud, må betrygzas. Grefve Apponyi, österrikisk ambassadör i Paris, skulle i medio at November återkomma till sin beskickning. Öfver Tou!on hade man underrättelse från Tunis al. d. 30 Sept. Beyen var fullt besluten att besöka Frankrike. Turkiska flottan under Capudan-Pascha låg d. 27 sist! vid Tenedos, Underrättelser från Algier af d. 2 Oktober bestyrka, att general Cavaignac återkommit till Tlemcen och general Arbouville till Oran. Man hade nu utförligare barättelser från Olaheiti, gående till Juni minad, som meddelas . inPatriot,, Såsom bekant är hade infödingarpe d. 43 April gjort ett angrepp på Papeiti, men blifvit afslagna. Derpå företog guvernören Bruat i Maj månads början ett angrepp medl öfver 4000 man, sedan han afvisat enzgelska missionärernas medlingsförslag. De infödde försökte försvara Papihno, men måste för öfvermakten öfvergifva det och fly till ett bergfäste. Vid anfallet mot detta förlorade fransmännen 50 döda och 60 sårade, samt plunrade hela trakten vid återtåget. Derefter försökte Bruat i slutet af Maj ett nytt anfall mot Bunania, men förlorade dervid 40 -döde och ick ett stort antal sårade. Sexton soliater sak