SSB LITTERATUR. Frey, Tidskrift för vetenskap och konst, XXXI häftt; MA för 1845. (Slut fr. Onsdagsbl.) Efter de:sa begge afhsndiingar kommer Freys vanliga Öfversigt af den nyaste litteraiuren. Håruti vidröras cenna gåvg följande arbeten: 4) Några ord till Guss församling m. m. Denna skrift, med sin oerbörd:t langa och nästan meni.gslösa titel, utgör ett af de många Erik-Jansiska Sänd bref, som blifvit sprilda ifrån sckievs invid Söjlerhamn, hos en at dess ifrigasie anbärgare i Söderala socken, anlagda tryckeri (nos C. G. Blombergson). Rec. (L. A. A.) gifver här en läsvärd historik ö:ver den berykiade Erik Jansismen. Säsom den vidrör en af vår tros märkligaste tilldragelser inom fäderneslaudet, tiliåte vi oss att derur göra ett utdrag: Alla underrättelser om Erik-Jansismen sammanstämma deri, att den inom Sverige reden hunnit öfver sin utveckiingsiis. Den lärer icke vinna flera arhängare, men deremot bar vaknad sans äterfört åtskilliga till kyrkans gemenskap. Yitre våld har icke underhållit svärmeriet, och antingen tillfälligheten eller klok beräkning bar låtit I: gens stränghet tillämpas till blott den grad,som behofdes för att bämma ett för vidsträckt utbrecande af den förvillande läran. Dit hörer isynnerhet upphofsmannens efierspaning och deraf föranledda fykt, hvilk:n sigtvämeds, jemte hans uppmaningar alt göra mo ständ emot logens tjenare, varit ett af ce förnämsta medlen att öppna deras ögon, som ej redan Voro alitför mycket insnärjda i iörförarens garn. Väl påstås, att genom hans tidigare bäktsnde eiler behållsnde i häkte svärmeriets framfart kunnat bejdas; men att efteråt tvista härom, är tcmligen fåfängt: likasom ide flesta dylika fall man efteråt blott kan inge, hvad som vunnits, men svårligen kan bestämma, hvad som varit frukten af ett anhat handlingssätt. Det tillhörer på hvarje plats herrskaresnil!et att veta, hvad i det afgörande ögonblicket ned största rättvisa och fördel kan och bör vidtages. Sannohkt skulle ännu fiere af Erik Jansisterne ätervändt till besinning, om icke genom förslaget om utflytinivg till Amerika det andeliga svärmeTiet med sig införlifvat äfventyrerelusten och förespeglingen af det goda landet bortom ha:vet, och -derigenom sjelft blifvit vid lif. Det är bekant, att detta förslag gått i verkställighet, att berydliga skaror ifrån Helsingland, hvarifrån någre af dem aflyttade reden i böstss, samt ifrån Dalarne och Uplabd begifvit sig på väg denna vår och sommear. Någön uppgift på de u flyttades antal har ännu icke blivit gifven. Antalet af Erik-Jansismen tillgifna persöner inom Gefl borgs lan uppgilves i en landshöfding2embetets derstädes berätteise vid början.af innevarande år, grundad på presterskspets deinnade upplysningar, till 9143, hvarsf i Gestrikland biott 36, och i Helsingland 877; och åter, af dessa 877, ensamt i Alita 319, de öfriga i Boilnäs, Deisbo, Söderala, Olvanåker, Woxna och Forssa socknar. Inom hela an:alet inberäknas ock 264 barn, ehuru uppgifterna icke synas med fullkomlig tillförlitlighet angifva deras ental, då icke varit bestämdt,-om alla under sektens inflytelse stående barn, elier blott de, som hunnit en viss å!der, böra deri inbegripas.n 2) Skand:noviens Växtfamiljer, i samrmandrag framställda af J. Bjurzon, Ups. 41846. Rec. (J. A. 5.) gör åtssiliiga anmärkningar mot arbetet, hvilket h:n finner i behandlivgen af ämnena stunsdom aliuör kort, stundom åt: r alltför vict svätvande: en följd af for:; plan att på eu gång hafva velat skrifva en lärobok för den första undervisningeu mom denna-butanikens gremw, och tilka en handledning ämnet, för akadermiska gradua!-examinap. Såsom exempel på kuspphäudighetes, å ena st dan, oca uitörlgheven, å den erdra, nföres, att nybörjaren ej får lära känna blomnigssättet hos en så stor och vistg familj som Crucifere, da han dereinot ej går miste om att få vera hvad som förorsakar nysning på -Java, eiler hvad sow döfvar fisk i det tropiska Amirikav. Af andra exempel vill det sy nas, som om förf. ej baft rätt reda på skillnaden eraclan Bi. Fries System (bvartiil de dock utgjort em af förf:s uppgifter at lemns en Ialedn ng), Kocbs. Flora och Endlichers Enchurid:on, ur hvitka han likväl pjört aiskrifter. 3) Djurens Bistoria, Lefnadsvanor och Instincler, betrsktad umred afseende. på ptan och ändamål, af W. Kirkby, ötvers. från engelska; af G. Thomee. Detta arbiterutgör 42-—45 nältena af det Bibliotbek i Populär Naturkunnig