SETOCKHLSLA. De med ingfertyget från Löbeck i går och med posten i dag ankomna utländska tidningar medförde underrättelser från Paris och London af den 2 och från Hamburg af den 7 dennes. SPANIEN. Den 25 Sept. hade franska ministern grefve Bresson sin högtidliga audiens i palatset, för att erhålla drottning Is2bellas och enkedrottning Maria Christinas bifall till hertigens af Montpensisr förrälning med inantinnan Luisa. Tre hofv2gnar, eskorterade af kavalleridetachementer samt omgifna af en talrik hofbetjening i gala, afhemtade ministern. Drottningarne stodo omgifna af grinderna, ministrarne, hofdamerna och kammerherrarne vid tron-estraden. Grefve Bresson talade till drottningen serskildt och sedan till enkedrottningen samt slutligen till infantinnan, och ban besvarades äfven af dem enskildt. Talen innefattade blott vnuliza höflighetsfraser. Innan han återvände till sitt hotei!, lemnade han infantinnan ett porträtt af hertigen, samt utdelade 40.000 francs till stallbetjeningen cch till Madrids fattiga. Emellan hrr Bu:wer och Isturiz hade ännn en explikation egt rum, hvarom flera beräittelser omlöpte. Det påstås, att Bulwer sökt att rättfårdiggöra offentlicgörandet af brefvet till Surano, men att Isturiz icke ansett sig derigenom tillfredsställd, utan, euru samtalet gått för sig i den vänligaste form, förklarat siz vara försatt i nödvändighet att icke meddeia vid2re svar på hr Bulwers meddelanden angående en genom Cortes fastställelse redan af jord angelägenhet., Inrikesministern bade i Cortes talat om en, i anledning af giftermålen tilltänkt amnesti; men den lärer blifva af ganska inskränkt beskaffenhet. Lagen anzående rekryteringen hade blifvit antagen. FRANKRIKE. Angående ministerens svar på den mycket omtalade engelska noten i anledning af Montpensierska giftermålet, går den ena otillförlitliga berättelsen efter den andra. Det nu bekanta och otvetydigaste svaret är prinsens afresa till Spanien. Telegraf-underrättelserna visa att han redan bade afrest från Bordeaux till Bayonre. Den uppgift som synes troligast ärj, att den depeche som afsändts till br de Jarnac, förste legationssekreterare i London ceh nu charge daffaires3, och som åtföljdes af svaret, visar att franska minis eren ifrågaställer giltigheten af den betydelse, som engelska kabinettet söker gifva åt Utrech:er-traktaten, och hvilken blott lemnar Erxgland och alla Europas makter rätt, att fordra det icke Frankrikes och Spaniens krona förenas på samma hufvud. Prinsen af Joinville hade med sin eskader återkommit till Toulon, sedan ifrån Spezzis ett linieskepp skickats förut med en hop sjuke, bogseradt af ett ångfartyg. I de till Spanien resande prinsarnes svit voro ibland andra general Jacqueminot och hr Martinez de la Ros2. Lifemedlens dyihet, samt isynnerhet brödprisets förhöjning hade uppväckt folkrörelser i förstaden S:t Antoine två aftnar i rad; äfven i förstaden S:t Marcel berrskade oro. I Angouleme bade af samma anledning varit upplopp. Det enda sättet att kunna införskaffa spanmål syntes vara, att hemta den från Amerika. STORBRITANNIEN. Parlamentet påstås nu ej blifva såmmankalladt i nästa månad, såsom förut troddes. Lord John Russel skall väl velat det, äfvensom vicekonungen i Irland; men de öfrige kabinettsledamöterne hade lagt sig deremot, emedan de befara att spanska giftermålsfrågan skulle kunna gifva anledning till obehagliga invecklingar, om parlamentet sammanträdde medan sinnena ännu af denna anledning äro så upprörda på både sidor om kanalen. I Dyngarvon i Irland har d. 28 Sept. varit ett upplopp, föranledt af hungersnöden. Militären hade måst skjuta skarpt på folket, och flere personer bade blifvit dödade. Hela landet mellan Waterford och Cork skall vara i ett tillstånd af högsta sinnesjäsning. Betydande truppförstärkningar hafva blifvit beordrade till Irland: 3:ne kavalleriregementen, 2:ne infanteriregementesr, äfvensom 3 artille:ioch 3 sap pörkompanier. Sjömakten vid kusten förstärkes med 2 fregatter och 6 ångfartyg. Regeringen säges hafva beslutit, att ej vidare låta bygga krigsskepp af jern, emedan man senom anställda försök funnit, att de ej kunna stå emot kuor så, som skepp af trä. Ännu stod Great Britaiv på grund, men var icke skadad. Man hoppades få den äter flott, och försöket dermed skulle göras d. 3. As — MMMM sm DA mm (NN