Aftonbladet – 10 oktober 1846, sida 2

s (Insändt.) ETT ORD: OM FANGTRANSPORTER. Men har en och annan gång sett tidningarne aamärka huru som de stack:rs hästkresturen, synnerligast vid vanliga åkarekörslor inom staden, misshandlas till den skamligsste grad, och detta kanäfven ha va sin grund deri, att: en fattig åkere, för att försörja sig och femilj, måste gå mindre skonsamt tillväga med hästen; — men nedrigare — och straffvsr! är ett sådant tyranniserande, då det är obehöfligt och eker blott af egenvytta och vinningslystnad. QOeansedt men tror sig kucna entaga att statskassan får vidkannas ganska stora utgifter för fångars forslande, ser man likväl icke sällan huruledes fånggevaldigern här i staden till yttersta grad sammanpackar transportfångarne å sina åkdon. Sålunda hinder det att, gevaldigern oberäknad, å ett enbetsåkecon uppsättas 3 fångar, deraf några måste !å sin platg under kärratolen o:h-någon i bekfram riktning, hvilket naturligtvis gör att den st-ekars fången, för hvilken egentligen sijutsen är, får sitta i en ställning, som stundom ådrager honom bensksder och andra lyten. Det stadgade hästantalet för fåpngtransporter är imedlertid så väl beräknpadt, att dylika oordningatr lätt: kunde förekommas, om konungens befallningshafvande här, likasom i andra län, allvarsamt ville tillse att mera ordning bäsutinnan föjes. Insändaren har sjelf i går på morgonen. varit ögonvittne till en fånggevaldigers klandervärda framfärdande med en fångtransport, dervid gevoldigern, åkande i en enbetsvagn efter en gammal orklös häst, med 4: säger fyra srrestanter (således. ö personer efter em, ehuru kronan består tre bästar) begaf sig på väg ut genom Roslagstull, der det redan, till betraktande personers missnöje, visade sig, huru pinsamt det var för den för öfrigt mycket magra hästen, att under detta missgynnande vägleg framdraga 5 personer jemte fångarnes tunga fängsel..