BOEHANDELS-BULLETIN. Tidskrift för Laxdtmannaoch Kommunal-eko nomien, af Edelsvärd och Arrhenius ; 22:dr häftet. Denna tidskrift, som på de sednraste två åre: synes hafva vunnit betydligt både på innehål lets vägnar och i publikens uppmuntran, inne håller i nu förevarande häfte bland annat e ganska intressant längre artikel om potatessju kans, eller, som der kallas, torrötans, bistoria Biand de mindre artiklarne eller så katlade no. tiserna i slutet anmärka vi såsom serdeles förtjent af alla landthushållares och alla djurvänners uppmärksambet en artikel rörande bästz anspannet för oxar, med en dervid fogad planch Om man behöfde ytterligare bevis på erfaren heten om dön förvånande liknöjdhet eller tanklösbet, hvartill pluraliteten af menniskor kunna komma genom7 vanan vid vissa Plägseder, så lemnas ett sådant visserligen i åsynen af det obeqväma -och -marterande oket, som användes till dragtyg för oxar. Den ifrågavarande artikeln går ut på att lägga detta tydl:gare i dagen och tillika föreslå ett bepröfvadt bättre anspann, Ehuru vi ej kunna tillika meddela den lithografierade planichen, är likväl beskrifoingen i sig sjelf tydlig nog för att fattas af de fleste. Om förmånligaste anspänningssättet för drag; oxar. Sättet, på hvilket dragoxen anspännes, är af långt större vigt, än man i:allmänhet synes förmoda. Vanligast brukas bos oss att låta oxen draga med halsok ), hvarigenom ban tvingas att endast med manken framsläpa hela det honom pålagda lasset; Oxen får härigevom en icke blott nedtryckt ställning och i följd häraf låogsammare gång, utan han biir äfven oförmögen att draga så stort lass, som han skuile vara. i stånd till, i fall han finge draga håde med manken och bogarne. Horntyglarne — som, i fall de ej med-Omsorg afpassas, äro högst besvärande — kunna vid vanliga anspänningssättet icke undvaras, och. sättet att styra oxen genom tömmens-omlindning kring örat är bonom, synnerligast vid intämjningen, smärtsamt och högst barbariskt. Också ba tid efter annen åtskilliga röster höjt sig mot det för oxen brukliga, förvända anspänningssättet, under det dock saken förblifver vid det gamla. Dt vore menskligast — säger Noring i sin Handbok-öfver Husdjurens Skötsel, 2:a delen, sid. 342 — att gifva oxen en lokeller bogträdssele att draga med och köra honom med kapson, i stället för stt, såsom nu så allmänt brukas, vrida tömmen om örat, som vanligen leraf blir obarmhertigt handterad!. Det är föranderligt hur otacksam man är mot den arma lragoxen, att man ej ens tänker. på btt lindra le plågor, som den alldeles onödigtvis måste atstå, derföre att man ej fäster uppmärksamhet vid de anstalter, som begagnas för dess anpänning till dragning. Den minsta gnista till varmhertighet mot djuren borde föranleda tilll n reform härutinnan, — en reform, som så nycket snarare borde vinna framgång, som xen genom ett bättre och ändamälsenl:gare nspänningssält får en ledigare gång och kan ortare verkställa det honom piålagda arbetet, amt derjemte äfven blir i stånd ait draga vida törre lass. Ty ehuru oxen har mycken styrka halsmusklerna, drager han dock med större eqvämlighet med sele, då han kan använda li På ett och annat ställe, såsom t. ex. i mediersta Tyskland, får man se oxen draga med pann-ok, som är ännu mindre ändamålsenligt, än des hos 028 brukliga hal:-oket,