önannstemin ng ——A DEN FÖRMODADE PLANETEN, FUNNEN. Det har föråt varit nämndt i tidningarne alt en ung astronom i Paris, Leverrier, had til franska vetenskapsakademien ingifvit er skrift, bvari han, i grund af sina beräkninga öfver orsaken till de med de allmänna tyngd lagarne oförenliga afvikelserna i Urani rörelser ansåg sig ha upptäckt, att en ny, till vårt verlds system hörande, fastän hittills -osynlig planet måste förorsaka dessa afvikelser, och att de beräknade planeten hade sin bana utom Uranu samt på ungefär dubbelt så stort afstånd ifrår solen som denne. Så säker ansåg han sin sats att han icke blott uppgaf den nya planetens afstånd och omloppstid, utan äfven stället der den borde kunna synas för närvarande, i fal man blott egde kraftiza instrumenter nog, för att se den ännu osedde; slutligen uppmanade ban, i elt bref, de Galle i Berlin att efterspina den förmodade himlakroppen. Samma afton, som det inhändigades, lyckades det dr Galle vid jemnförelse mellan stiernrymden och den förträffliga stjernkarta (för XXI astronomiska tim man), som uppgjorts af dr Bremiker i Berlin, at! upptäcka en liten stjerna, hvilken icke fanns upptagen på kartan, men sågs helt nära det ställe, der Leverrier beräknat att den nye planeten nu skulle finnas. Den 24 September bade samma stjerna skridit ett stycke tillbaka, fullkomligt i öfverensstimmelse med Leverriers beräkning. Den ryktbare astronomen Encke har i Berliner-Tidningar meddelat underrättelse om denna förvånande upptäckt, hvilken med sköl kan kallas den matematiska kalkylens triumf; cch man skulle ha svårt att tro derpå, om notisen ej bärrörde från en så till förlitlig band. Ercke slutar sin berättelse med följande ord: -,Planeten liknar en fixstjerna a! p8:de storleken, och man kan 4till och med skymta en liten skifva; imedlertid skulle upptäckten endast kunnat ske genom noggrannheten hos den till jemnförelse begagnade stjernkartan. De observerade ställena äro: Sept. 23, 12.1. 0 15, Berliner medeltid; Rektaseensionen: 328? 4946; sydlig deklination 13 90 24 B, — Sepl. 24; 8 t. 54 41 Rektascensionen: 3289 48 44; sydlig dekli nation: 439 24 30., Planeten kommer ännt länge att kunna observeras i meridianen. Des: peierforsknings föranledande genom rent teoreti ,ska undersökningar försäkrar herr Leverrier teoretiska. upptäckt om den mest lysande ran gen ibland alla hittills gjorda planetupptäck ter. Planeten befinnes sannolikt dubbelt si långt flägsen ifrån solen, som Uranus. Berli den 23 September 1846. Encke.n