Aftonbladet – 5 oktober 1846, sida 2

locum transire tamen debet si consilium au mos illi fuerit. (Om presten i bigtstolen fål veta, att missdådare vänta honom den och der dagen på det och det stället, så bör han icke desto mindre gå dit, om så var hans afsigt eller om han brukade göra det.) Denna lärs är hela kyrkans, och hvarföre det? Jo, derföre, att presten utom bigtstolen bör, så myc ket den menskliga bräckligheten tillåter honom, glömma ända till det minsta ord han hört der, och det med så mycket större skäl, som han ejest kanske, i något fall och under någon föreväud:iag, kunde vända bigten till dens skada som gifvit honom sitt förtroende. Det är en berömlig blygsambet, som föranlåter er att vanligtvis endast bruka ert förnamn; men ert skriftebarn får icke bli offer derför. Det är mycket troligt, att om han hade vet.t att abb Frank är den yngre sonen till det ädla huset Fitz Graham, han icke skulle bafva vändt sig till honom. Ni står således i anseende till denne man i samma förhållande som hvilken annan bigtfar som helst. Som si. dan har ni rätt, ja, pligten bjuder er äfven at råda bonom till upprättelse af det onda har gjort. Den första handlingen i detta fall bö! vara den att icke låta en oskyldig person dö : hans ställe, sak samma om denna person är el bror, eller någon annan. Aterse således ert skriftebarn, föreställ honom, att han är nära att belasta sig med et! rysligare mord än det första. Bed bonom, be svär honom att, om han icke vill öfverlemns sig åt domarne, han åtminstone, med detsamma han besörjer sin egen säkerhet, afgifver er förklaring, som kan rädda er bror. I hvilka ordalag och inför hvem denna förklaring böl göras, det Jlemnar jag åt er försigtighet; mer framför allt måste den vara frivillig och otvungen. Men om denne man vägrar, om ni icke lyckas att röra hans hjerta, så Var öfvertygad, ati Gud har andra afsigter med er och er bror. Må hans heliga vilja blifva gjord! Det tillhös presten mindre än någon annan att begära räkning af honom derför. I detta sednare fall,