fr-ga att JOrevisa nagot prot på skickuighet 1 arbatet. Hu:uvda man uti de större fabriksstäderna, der machitverier anv udas i större skala, brukar uppgöra lärokontrakter är mig ej bekant. 2:o pHuruvida vanligtvis skriftliga kontrakter eller endast muntliga öfverenskommelstr uppgöras emelian idkare och arbeiare, ch am i alimänhet dessa kontrakter eller öfverenskomm Iser slutas för viss tid, eller nbero på uppsägning, och i sednare fallet! huru lång uppsögsi gstiden allmänrnast plägar vara i Engla:-d? Desna froga är till en del, eller hvad angår läirgossar, besvarad 1 föreg sående punkt. Emellan mästare och gesäller uppgöras sällan kontrakter, om ej för alt öfvereaskomma om en ömsesidig längre uppsögnivgstid. Vanliga uppsägningstiden, som at lagen bestämmes, är fyra veckor. 3:0 Huru stora qvantiteter af särskila smidesarbeten kunna af en skicklig Engelskl arbetare på beting förfärdigas i veckan och hvad arbetsförtjenst han kan på samma vid påräkna? Evgelska smidesarbetirrens arbetsförtjenst varierar ganska mycket, beroende af hvad yrke Jran är sysselsatt, samt hvad slags arbete ban uti detsamma förebafver. I allmänhet bafva slipare och smeder den största, samt de, hvilka larbeta vid skrufstycken, den minsta arbetsförItjensten. En sågslipare förtjenar i medeltal, från 40!s till 350 skilling sterling i veckan, hvaraf han i d:kväl betalar sliphusbyra samt slip: usredskap. S-gsmederna för jena i medeltal från 335 tillli 45 skilling sterling 1 veckan. . i Sågskaftsmakare från 20 till 26 skilling sterlinz i veckan. j I I det så kallade Edgetools-yrket fäirtjena: jen smed och en släggare, då de arbeta 41 tia I mar om dagen, 2 46 s. i veckan, hbvaraf smeden å:njuter 4 L 44 s., samt släggaren 44 f9s Uu pennknifsyrket varierar arbetsförtjensten garska mycket; en smed förtjenar från 20 tilll) 30 s., en slipsre från 23 ull 35 s. i veckan, och ibland dem, hvilka sammansätta pennknifvar, eller ardra med fjedrar för:eida knifvar,f kunna några få, utmärkt skicklige arbetare påi vissa slags arbeten förtjena 30 å 40 s. i vec-l kan; men i allmänhet förtjenar en arbetare i!l I t nämnde gren ej mer än 16 å 26 s. i veckan. Filsmeder: En smed med släsgare förtjenar i veckan minst 4 410 s. högst 4 47 s. och i medelIr tal 2 9 s. Ea smed, som smider mindre fi-!1t lar, hvarvid släggbjelp ej är af nöden, förtjenarc i veckan minst 4 40 s. högst 4 44 cs. 9 d., samt i medeltal 4 44 s. 40 d. En såg-s filsmed förtjenar i medeltal 4 3 s. 7 d, i!s veckan. i Fiihuggare: En gesall förtjenar i medeltal 4 2 s. 6 d., en ge.äll med gosse 4 41 s. 8 d., en gesäll med tvenne gossar 2 6 d. per vecka. Fiislipare: Ea gesäll förtjenar i medeltal 4 44 s., enl. gesäll med en gosse 2 7 s. 4 d. per vecka.l: Filhärdare: å Dessa arbeta ej altid efter stycke utan mest li efter tid, de förtjena i medeltal 4 4 s. per! vecka, men som de i alimänbet bafsa tillfällel? att göra öfverarbete, kan, som vanligast, förtjensten beräknas till 4 7 s. Qvinnor, hvilka l, syselsättas med filtars sku ning, smörjning m.l; m. förtjena i medeltal 9 s. per vecka. d 4:0 Om arbetaren är ansvarig för arbetets duglighet, somt huru tvister derom emellan nidkare och a betore afhjelpas?n Då arbetare genom vårdslöshet förstör ettl, honom anförtrodt arbete, kan mästaren genompb domstols biträde bringa honom alt ersätta denb b -—-— uppkomna föriusten. : Dessutom åligger Heljestrand, att, om han skulle finna några machiner, verktyg eller redskap, eliter smidesarbeten af i Sverige okändt! slag eller fecon, som för smidesmanufskturen, pi Eskilstuna kunna vara af nytta eller angelägna att känna, anmära sådant hos Kong!ls kollegium och uppgilfva kostnaden för deras d pinköp. Pp Vid bedrifvandet af de egentliga Sheffielder-8 yrkena, hvilka bufvudsakligast omatta stålmanuakturer, kuvpa machiner ej i någon väsendtlig mån användas, ceh hvad deras ve:ktyg och! slipredskap beiräffar, äso de, ehuru de mestz ändamålsenliga, så simpla eller latta att efterIy göra, att ett inköp af dylika ej varit af nöden. e Att egna uppmärksamheten åt andra yrken fi än stålmanuakturen, d. v. s. åt sådana med hvilka jag tillförene ej hade råson bekantskap, skulle enligt mina åsigter varit stridende emo. ändamålet, synnerligast som endast ett eiter, tvenne af egrj:rns-smidena redan utgör ett fält, p hvaru!i en person behöfver flera år lör atvt!h blifva fullkomligt hemmastadd. d Vid valet af de smiden jag genom Kongl.lg kollegium varit anförtrodd att uppköpa afsågos syanerligast sådana arbeten, hvilka äro föremål för större förbrukning. a S:utligen bör Heljestrand ej underlåta attiri fästa uppmärksamheten äfven å andra före-je Mmål än nu uppgifna, hvilka kunna vara af vigt jti ör smidesmanufakturer, såsom konstruktioner MM