REVY AF TIDNINGARNA. En t2lang måste man medgilva vissa af våra hyggliga kolleger, isynnerhet Svenska Mincrva, i dess polemik med Aftonbladet, nemligen den att först kunna dikta ihop en uppgift, sedermera utan afseende på vederläggning upprepa den fl teligen, till dess den blifver trodd af en. och annav, cch stutligen under et högjudi och bypokritiskt stoande och skrikande samla folk omkring sig, för att med beragnande af dikterna såsom utgångsjunkt, derpå grunda under pukors och trumpeters stall förkunna allmänheten de slutsatser, hvartill bon ifrån början ville komma. Ett rätt kuriöst tillfälle att belysa detta förfarin;ssätt lemnar Minerva för i dig, hvarest dess redaktion, för ett göra sin pligi, först drager åstad med upprepande af två bastanta lögner. Der talas nemligen om Aftonbladets förläggare, hvilken dervid kailas den man, hvilken Lär i Sserige haft den förmätenheten att kalla sig konungamaktens sjelfständige bundsförvande. Detta är en af de massivaste osanningar, som någonsin förekommit. Ett sådant uttryck om Atonbladet, som det med cursiv stil här utmärkta, förekom en gång, såsom wvi vilje minnas, i eit landsortsblad, uti någon längre artikel öfver dagens ställningar och förbållander, och det är då verkligen rätt kuriöst, alt någon förmätenhet på grund deraf kan tillräknas Aftonbladet. Den andra osanningen rör sig omkring en förment plan att försälja Aftonb!adet. Härmed har tillgått så, att först berättade Minerva i mycket försigliga ordalag, att en sådan plan, enligt ett gängse rykte, varit å färde. Då Aftonbladet skämtade litet öfver detta rykte, upprepade hon, att man talat om både köparen och köpesumman, och i dag, slutligen, förklaras det helt tydligt, att Aftorbadets förläggare, för att bli qvitt allt det obehag och all den nesa, som vidlåder hans närvarande insnärjda ställning (detta är den korta meningen af en lång artikel), velat uppoffra en årlig inkomst af 20,000 r:dr banko och egna sig helt och hållet et det enskilda lifvet. Se der utan tvifvel en spik som bör draga! Det är, som man lätt begriper, icke precist någon småsak att uppoffra 20,060 rdr banko om året i inkomster, förutsatt att man bar den, och hela den svenska publiken bör således få en ganska liflig föreställning om, patt vbebaget och nesanp måtte vara bra stora och belägenheten oantligt klämd, när man bringar dem ett sådant offer; och mången skall sannolikt härvid utropa, såsom salig Argus en gång gjorde, att Aftonbladets ställning måtte vara förskräcklig och redaktionens sinnesförfattning högst beklagansvärd)! Imedlertid och för att klippa af åtminstone den uppslagsända, på hvilken Minerva nu spinner, och gifva heane det nöjet alt uppsöka någon annan, tillåte wvi oss, alt i litet tydligare ordal2g än förut upplysa, i afseende på det i gång satta ryktet om rågon försäljning af Aftonbladet, att det hvarken blifvit utbjudet, elier att något anbud derå af någon blifvit gjordt, än mindre någon köpesumma varit i fråga. Vi boppas att denna förklaring är någorlunda bestämd. För öfrigt hafve. vi ännu ett ord att säga om det politiska babelstorn Minerva