Aftonbladet – 1 oktober 1846, sida 1

dern?. — Åh, Gudbevars för den friheten, kanske skola våra skatter blifva ett öre mindre, men bildningen, elegansen den går under, liksom fordom då-det romerska väldet störtades af barbarern2. — Snart skall man kalla en komplimang för osanning och romantiken skall mördas a filantropien. — Ett oskyldigt koketieri skall belägg:s med böter oca en liten kärleksintrig dömas efter giftermilsbalken. — Frihet och jam!iktet... Kammarjunkaren sate fortsättäingen i halsen och fick en svår hosta. — Drick en kopp the och låtom oss icke mer tänka på dessa upprörande ämnen. — Frihet och jemlikbet... Den fatala kostan. — Ni har ext svagt b:ö;, min ämable vän, iiksom de flesta känslou!la menniskor. — Isynnerbet ett svagt bjerta min grati:sa friberrinna. — Men ett förhirdad: samvete. — År väl kärleken en synd? — Men pistår, att den icke alltid är en oskuld. — Så taler blott nunnor och gouvernanter: kärleken är. . En ny hostattack hndrade kammarjunkaren att förklara hvad kärleken var, — Försök, om icke ea bt socker skulle göra er godt. . K:mmarjunkaren följde rådet; men, trogen sin inställsambet, farn han det tulbör!igt av juttry ca sin erkänsla till friherrinnan, genom en liten artigbet åt hennes favorit, den spanska mopsen, och räckte derför denne, uader ett ljufligt leende, äfven en sockerbit. Mopsen var .