Aftonbladet – 1 oktober 1846, sida 1

EN KURTISÖR ). EN TYPA, TECENAD AF JZREMIAS MUNTER. När silfverkockan på : -lettbordet slog sex, lade friherrinnan bort s: ciniagen, med hvilken hon varit sysselsatt, och ropade med något hes stämma: Mimi,! Sir x derefter inrippade en liten kammarjung. u. — Hvad var det klockan slog? — Sex, henne: nåd! — Är theet färdigt? — Straxt, hennes nåd! — Hear du hört af kammarjunkaren? — Han kommer visst nu, jag hör det pustar trapporna, hennes nid! — Hur sitter min neglige? — Gentilt, hennes nåd! 7 I rummet utanför hördes nu steg. Straxt derefter öppnades dörren. Den man, som nu steg in, var mager och torr, som ea mumie. Han var helt cech håller såsom en lefvande käpp, med gulnadt elfenbenshufvud. Bröstet var insjunket och ryggen böjd Ull en beständig ödmjukhet. Näsan bade höjt sig på kindernas bekostnad och liknade en djerf id i ett försleppadt sinne, eller ett vårdtorn bland ruiner. Peruken, löständerna, en väl vårdad och modern toilett försökte förgäfves alt dölja de kroppsliga skröpligbeterna; men kläderna tycktes dock vara det, som väsendtligen höll skelettet tillsammans, och förmågan att stå eller gå, systes mera bero på pantalongerna än på benen. — Detta var kammarjunkaren 5e Aftonbl. Ja 225, 223, 225 och 226, (CT