Aftonbladet – 25 september 1846, sida 1

embe!sman ankommit med eit egennenmiigt DIrek fråa spanska enkedrottningen till konung Ludvig Filip. . Sista ödningarne från Algerien gå till d. 40. dennes. Iageating af vigt var förefallet. I Medeah och Miliana herrskade lugn; vägarne voro säkra, Ataberna fredlige, oaktadt Abd-el-Kaders uppvigings-mandater. Endast ryktet om BaMasas snara ankomst hade ibland stammarne iTenez förorsakat någon uppstå:delse. I Scherz2!1, Mostaganem, Oran, Tlemcen var allt stilla, och från Marocko hade ingentivg nytt försports. TYSKLAND. Danska regeringen söker alt genom makt språk hindra lärarne vid universitetet i Kiel uttala meningar, som strida emot dess (regeringens) åsigter rörande de båda hertigdömenas politiska ställning. Sålunda bar professor Falk, som ämnat utgifva en skrift rörande hertigdömenss rättigheter, blifvit anmodad att ej låta trycka den före Schleswigska ständerförsamlinI gens sammankomst, emedan den kunde blifva. en brandfacklan. Härpå bar Faik svarat, att. ban icke vore ensam om bokens utgifvande; utan att flera af lärarne vid usiversitetet deltogo i företaget, hvarföre han icke kunde afgifva något sådant löf:e, com begärts. ms En annan proessor i Kiel, Waitz, har bliivit hotad med afsättning, i fall han framstäiters läror, som strida emot innehållet af det ippna, brefvet,. Detta har gifvit professorerne anledning, att besluta en underdånig föreställning till Konungen, hvari lärofriheten framställes såsom ett hufvudvilkor, så vida de skola kunna uppfy!la sina akademiska kall. Detta beslut bar blifvit fattadt enhälligt, och ett par professorer, som ej dela de i. Holstein rådande poIiliska åsigterna, hafva dock instämt i denna Tremonstration. N . Danska regeringen har adresserat en not till alla regeringar i Tyskland, hvari hon anmodar dem att ej tillåta pressen i deras stater taga parti emot danska regeriogen i Schleswig-EHolsteinska frågan. Koauagen i Preussen bar på denna not låtit svara, alt censuren sörjde för, att icke något förnärmande yttrades emot Dan: mark, men någonting vidare kunde ej föreskrifvas tidningarne. Han kunde så mycket mindre finna sig vid att gå längre, som tidningarne: uttaiade hans egna åsigter i denna fråga. Kejsar N-colaus lärer ämna att inkognito F Stuttgart öfverraska sin dotter och måg, Kronprinsen och Kronprinsessan af Wärtemborg, med ett besök, genast efter deras ankomst dit. — SCHWEITZ. Den 412 i denaa månad slutades Edsförbundsdagen. Majoriteten vid förkastelsen af de sju katolska kantonernas särskilda förbund ön kade blott ett uppskof på bestämd tid, för att få de kantoner, som ännu icke yttrat sig bestämdt för eller emot i denna fråga, att göra det; men blef i denna omständighet öfverröstad; imedlertid förklarade flera att pluralitetea i bufvudfrågan ändå vora gifven, så att separatförbundets upplösning i alla fall kunde anses beslutad. Innan edsförbundsmötets upplösning föreföll: ett sällsamt uppträde derstädes. Bern h:de valt friskarornas anförare, v. Ochsenbein, Vill sändebud vid förbunisdagen, men han undanbad sig förtroendet och mottog det slutligen endast som en hedersbetygelse, eller på vilkor att kantonens andre representant måtte ensam öfvertaga representationen vid förbundsdagen. Häröfver gäckades de konservativa bladen och framställde Ochsenbeins utnämning som blott en tom demonstration af Berns liberala; representanten från Schw,z Ab Yberg gick till och med derbän, att inför landtdagen förklara sig aldrig. skola sitta der tillsammans med en landsfrids-störare oc3 högförrädare. Nir Ochsenbein fick. veta detta, skyndsde ban till förbuadsstaden,. och Berns efficiella blad ytrade tillika att kantonea skulle veta försvara sin rättighet att till representant välja hvem den behagade. Ochsenbein intog sin plats ibland representanterna, men Ab Yberg stadnade äfven qvar på sin, och tes; och äf:en af de öfriga konservativa förspordes ingen anmärkning emot den nye ledamoten. ITALIEN. Eiter några reaktionära uppträden i Ancona har regeringen kallat delegaten Rossi derifrån, och i hans ställa tillförordaat en annan. Från Fermo hade en deputat:on infunnit sig i Rom, med klagomål öfver der varande delegat msgar Milella, derföre att han förbjudit alla offentliga vögtidligheter. På flera ställen skola vid sålana tillfällen yttranen låtit höra sig, som vait förnårmande för främmande regeringar. Jesuitfesten till den nya påfvers ära. Denna lögtidlighet var så sorartad, och väckte så pycket uppseende, både genom föremålet och iltställarne, att några detaljer deraf blifvit anecinade som historiska märkvärdigheter, och erföre böra tilläggas till den i ett föreg. JM e nnade korta notisen. Den hölls den 2 Sepember och börjades kl. 5 e m. Ignatiikyran i ordenspalatset hade bufvit afdel:d genom o framför hufvukalaret och mellan de begge doaltaresa uppsatt dubbal tribuv, af hviken en nedre var för orkestern och sångarehörn cr den högre för da unga e!everaa, som der .u!!e föredraga sina orationer. Den nedra var i det praktu laste kladd med hit och gult den, den öre med pirpursammet och guld. akom den sedaxrre höjde fastrar, IR UONGÄhia an JAI c.