Aftonbladet – 23 september 1846, sida 3

(Insändt.) SVEA EYPOTHKSFÖRENING. Sedan ett förslag till reglemente för en hypothbeksförening, omfattande Mälareprovinserna, blifvit genom trycket till allmänhetens kännedom befordrad, synes det icke utan ändamål att cffert!igen granska detssmma. Utan tvifvrel är ena hypotbeksförening. der jordegaren kan pantsätta sin jord emot upplånande af kapitaler, hvilka småningom få amorteras, för jordbruket den lineanstalt, som bäst uppfyller det dubbla ändamålet, dels: att bereda den redan skuldsatte möjligheten ait med undvikande af allt penningetrassel cch derifrån oskiljaktige dryga omkostnader, så småningom kusna finna sig skuldfri; dels lemna förskott till jordbrukets mera ändamålsenliga bedrifvande och förbättrande, lemnande förskottet så linge hos jordegaren qvarstiende, att denne kan hinna draga någon vinst af det på jorden nedlagda kapitalet. Att nedtrycka räntan är vis erligen för jordbruket äfven af högsta beho; men huruvida det lyckas denna förening att, på de grunder förslaget till reglemente anvisar, kunna skaffa sig sjelf den derför erforderliga kredit, derpå tviflar in ändaren. Då man af 2 N fisner att till vinnande af istride i föreningen minimi-taxeringsvärdet erfordras större för Stockholms län än för de ardra, och tillika finner detta vara en rigtig följd deraf att jorden i Stockholms län är högre taxerad än jorden inom de andra, och säkert i mycket större proportion än 3 till 8; förundras man högeligen att ej finna samma princip hafva gjort sig gällande vid den 3:dje Ö, der frågan om föreningens hufvudsakliga säkerhet och derpå beroende kredit förekommer. På toxeringsvärdet lägges till grund för jorJeas belåsande, lemnar den jord, som, relatift uil rätta värdet, är högre taxerad en långt minire säkerhet än den lögre taxerade, och denna säkerhet förminskas till ingen om taxeringsvärdet kommer till det verkliga eller derutöfvor. Nu eger ett sådant förhållande miångenstädes zum inom Uppland, och nästan allestäds Stockbolms län, hvarpå ins känner flera exem