Aftonbladet – 22 september 1846, sida 3

Förvånad frågade jag: Stadnar hr Hall qvar här ännu någon tid? : Nej svarade han, jag reser i morgon, men landvägen, norr om Torneå. Jag har ej brådtom, och af denha resa lofvar jag mig mycket nöje, med förutsättning likväl, att herrn gör mig sällskap., Jsg satt ett ögonblick eftersinnande. Nå, inga betänklgheter, fortfor Hall; höstterminen börjas ju ej förr än i Oktober, och dessförionan kan herrn vara tillbaka ifrån Stockkolm. Vi skola gö.a resan så angenäm, som möjligt. Ken bherrn vara färdig i morgon, annars uppskjuta vi afresan till ötvermörgon?, Lika hastigt, som det oförmodade anbudet gjordes mig, fattade jag mitt beslut, tackade och sade, att resa alltid utgjort milt högsta nöje och att jag nu ej kunde försaka det, ehuru jag derigenom komme att eftersätta något af mina studier för min stundande examen. Den går nog bra, inföll Hall, poch skulle något försummas, hbje!pes det dermed, att jag ersätter kostnaden för berrns vistande ytterligare en termin vid akademien. Topp alltså! inga vidare skrupler, om sex veckor kan herrnp vara åwer här sjövägen. Resa vi i morgon? I morgon eftermiddag är jag färdig, svarade jag, min kappsäck är smart ihopsnörd, men jag måste på förmiddagen först gå till rektor och sedan upp på landskansliet, för att uttaga pass Gör det,, sade Hall. Hvad jag är glad att jag kom på denna ide, — godnatt nu och väikommen i god tid i morgon. Uader det berrn på förmiddagen besörjer sina affårer, skrilver