Aftonbladet – 18 september 1846, sida 3

I I pr picul. OZxoch kokudar köpas osaltade (torra) 6 a 7 pr picul; saltade och pressade ipackor 73, å 7 s pr picul. Så väl buffel-, som oxoch kohudar anses vinna 6 å 40 procent i vigt genom saltningen. De sed Inare väga från 40 till 45 pr st. (man räknar 12 å 46 st. oxoch kohudar på en picul) och äro I ganska vackra. De hudar, som hafva någon skada, motteagas cj. Sådana skäras i stycken af omkring 2 fots längd och 47, fots bredd, och packas för export, såsom limläder, utan att förut kalkas. Saltniogen sker i stora k:r, der hudarna lemnas i stark lake omkrirg 8 dagars tid, hvarefter de upptagas, torkas och pressas. Huset Royas Hijos (söner) hafva det största salteri för hudar, belöget i förstaden S:t Miguel. Limläder (Hide Cuttings) är af tvenne slag, nemligen rimsor och affallsbitar, hvilka, kalkade, kosta nu 4!V, pr picul (packade, 2 picul i hvarje bal af cirka 9 kubikfot), men köpas eljest till 3 !,, samt skadade saltade hudar, skurne såsom ofvan nämndt. Närvarsnde pris, 4 pr picul af dessa sednare, är orimligt högt, då oskadde buffelhudar ej kosta stort mera. Buffelhorn. De äro mycket blandade och böra derföre väljas. Äfven måste de på förhand samlas. Vanliga priset är 4 pr picul. Goda, samtagne horn kosta nu 4!,. Valde, blott stora horn, s 6 pr picul. Svafvel hitföres från Leyte, är ganska rent och gjutet i kuber samt kostar 4: 50 c. å 4:75 c. Pr picul. . Kaffe. Luzon producerar ett kaffe, jemngodt med mocka; men odlingen är ej stor, af det skäl, att en kaffeplantage fordrar kapitalutlägg, intil!deses träden bära frukt. Här finnas inga stora domäner. Landet odlas blott i små, af hvarannan oberoende bitar, och indianen föredrager sockerröret, som bär frukt första året. För framtiden arbetar han aldrig. Den bästa sorten, eller Caffe Corriente, kostar vanligen från 8 å 9 pr picul. Urvalderaf, eller kulört kaffe, måste betalas 4 högre. Caffe blanco är ett slags bönor, hvilka ej blifvit så väl vårdade, som Corriente. De hafva ljusare färg, äro blandade med svartaktiga bönor samt en och annan krossad. Utseendet är derföre ej så vackert; men till bruk är det lika godt, som Corriente. Priset 5 pr picul. Caffe negro. Nästan alla bönor äro svarta. Sådane hafva fallit från trädet och ej blifvit i tid upplockade, hvarigenom de förlorat en del ar sin styrka. Dylikt kaffe kostar 4!V, å 3 pr picul och skulle, infördt mot en tull i förhållande till värdet, vara lönande, helst detta kaffe kan begagnas af dem, som måste göra afseende på godt köp. Kaffe i skal är af bästa sorten; torde bibehålla sin aroma bättre under resen, än då det är skaladt; kostar 5 3 pr caban af cirka 75 T; intager omkring s mera rum än skaladt kaffe. Hampa (abaca.) Lat. Musa trogloditarum textoria. Ett platanträd af 8 å 40 fots höjd, hvars frukt ej ätes, men hvars stam, sammansatt af på hvarannan liggande skal, innehåller de fibrer, som gifva den numera väl bekanta Manila-hampan, hvaraf ensamt till Förenta Staterna årligen utföras 50 000 balar å 2 picul hvardera. Trädet växer nästan öfverallt på Philippinska öarne, hufvudsakligen på bergssluttningar, der jordmånen är mager (röd sand.) I Beredniogen är högst enkel. Trädskalet drages under ett stycke skarpt träd, ungefär såsom ett skäcktträd, för att frånskilja saft och ytterskal, då tågorna komma rena fram, hvarefter de torkas och ! knippas. Sålunda kan man från det växande trädet inom en timma hafva tåg färdigt. Ett år efter plantering af ett skott, är trädet färdigt att fällas. De inre skalen lemna en tåga, finare än lin, silkesfin och fullkomligt hvit. Deraf tillverkas det under namn af Sinamay här välkända tyg, hvartill träden ej spinnes, utan ändarne sammansättas med en sorts gummi. Blott den ordinära hampan exporteras. I föijd af ökad efterfrågan, hafva producenterna börjat slarfva vid tillverkningen. Den är till stor del blandad med rödsktig vara, hvars styrka väl är lika god, som den hvitas, men utseendet sämre. Man klagar allmänt deröfver, och torde väl sträng vräkning få vidtegas för att hjelpa saken. Priset för ordinära hampan, 3: 75 c. pr picul, håller sig temligen oförändradt. Finare hampa kostar från 6 pr picul till 40. Denna sednare torde blifva föremål för import till Sverige, för att deraf tillverka väfnader. Som tillförseln af hampa under sistförflutne åren uteslutande blifvit uppköpt af de tvenne här etablerade amerikanska husen, hrr Russell Sturgis och hr Peele, Hubble komp., hvilka delat den och deremot försett tillfälliga behofver till inköpspriset, så har priset oförändradt stadnat omkring 37, å 5 5: 75 ce pr picul. Om desta ej varit. rallet, så skulle varan troligen hafva stigit ofta till 5 4!, å 5, eller så högt, som det vore möjligt betala utan förlust, med beräkning af en låg frakt. Pressoingsoch packningskostnaden, 735 c. pers bal eller 37 V; ce. per picul, är hög. 1 Landtransporten från det inre till sjökusten är, af brist på vägar, mycket dryg. Då man bärtill!g lägger frakten från kust-orten till Manila, samt 8 I E b 1 IANA a OA Om 9 mm transportkostnader, lossning och lastning, så belöpa sig kostnaderne omkring hälften af hampans skeppningspris. Tågvirke. Ett bolag i Boston (N. Amerika) har för några år sedan, under kapten D. Kestings iaseende, här inrätiat ett patent-repslageri, drifvet af en 12 hästars ångmachin och hvarest omkring 30 peculs tågviske om dagen tillverkas. Hampan afskäres i 3 längder, passerar så kallade devils (bäcklingsmachiner), spinnes på machin, och tåget snos samt slås derefter äfven genom macbineri, under hvilken operation garnen passera genom tackjernseller metall-dragplåtar, der de befrias från skäf och gnidas släta. På 5 minuter slås en 4 tums tross af 400 famnar. Infödingarne tillverka dessutom mycket tågvirke, faslän ej så vackert som vpåtentgodset: lik-— I pe -— HH Mm Fr Mm GÖ