Aftonbladet – 16 september 1846, sida 3

EEE BLANDADE ÄMNEN: — ÖREUNHLENSCHLÄGER har författat en ny tragedi, som bär namnet Amely och behandlar samma ämne som Shakespears Hamlet. Den lärer komma stt gifvas på Kongl. teatern i Köpenhamn under vintersäsongen. — STÅ UTLÄNDSKE DIPLOMATERS HUNDAR UNDER EXTERRITORIAL-RÄTT ELLER POLIS LAGAR? Danska tidningen Fedrelandet omtalar en tilldragelse, som i Köpenhamn föranledt till många funderingar huru långt fremmande gesandters exterritoria!-rält kan anses sträckt, och om den kan ifrågakomma för andra än deras personer och på sin höjd för deras svit. Händelsen beskrifves sålunda: En diplomat satt en gång, under sista dagarna af rötmånaden, i sin makliga hvilstol och drack sitt kaffe, då han plötsligen väcktes ur sin ro af ett buller utanför på gatan af stojande -Gränger och tjutande hundar. Det ovanliga skådespelet af de ifriga hundjägarne och de sympatetiska hundarne roade i början hans excellens; men en allvarsammare känsla utträngde snart nöjet, då han uppdagade hvem syndaren var, som gifvit sig ut utan polistecken och som skulle nedstoppas i politivagnen. I tre språvg utför trapporna stod han, inattrock och tofflor, ute hos hundarna. Min hund; — främmande minister,. — Må vara, men bar intet polititecken och skall derföre vill veterinär-jnrättningen. — Sudi Sabaks, Sudi Sabaka, ropade hans excellens, och detta främmande tungomål verkade både på hunden, som vid de kära tonerna befriade sig utur sitt fångsel, och på hundjögarne, hvilka icke funno rådligt att göra invänningar mot en herre, som talade ett sådant språk. — Den 22 Augusti aftäcktes i Dieppe i närvaro af deputationer från flere lifräddningsbolag, eit stort tiliopp af sjöfolk och ett talrikt antal andra medborgare en byst, upprest åt lifräddaren Jean Brouzard. En särskild omständighet utmärkte denna rörande högtidlighet. Brouzards ende son, nu en gubbe om 84 är, var dervid närvarande, lycklig att hafva lefvat länge nog för att se sin faders triumt på stranden till hans graf. Gubben var rörd ända till tårar. Åfven jag har räddat skeppsbrutna, sade han; jag har icke vanslägtats från min fader., En ibland Jean Brouzards vackraste handlingar var att han under en svår storm, då ingen annan vågado sig ut, med en lina om lifvet, samm ut till en slup med fjorton i sjönöd stadda personer och räddide dessa, semt då han sjelf, sanslös och sönderslagen mot klipporna, hann till stranden, änyo, så fort ban återkommit till lis, gal sig i böljorna för att rädda 2:ne andra, som voro nära att förgås. Denna handling förskaffade bonom en pension af Ludvig XVI på 300 francs om året. Vid ett tillfälte, då Brouzserd blef presenterad för konungen, helsade denne honom för e brave hommepn, ett tillnamn som ban sedermera af sina medborgare fick behälla intill sin död. — TILLSTÅNDET I POLEN. Ifrån Warschau skrifves, att vargarne föröka sig i en otrolig mängd, och nåstan dagligen hör man omtalas, att dylika rofdjur bortröfva små barn i byarne. Om detta också sker midt på ljusa dagen, är det dock glldeles omöjligt att frånrycka odjuren deras byte, af brist på skjutgevär. Sedan 1831 ha va, såsom bekant är, högst få personer egt så mycket af regeringens förtroende, att de fått behålla sina bössor, och detta her varit förnämsta orsaken till odjurens tillvext, då icke några skallgångar mot dem kunnat anställas. Men sedan den 4 Janusri detta år hafra cessa få äfven blifvit fråntagna sina vapen, så art de nu ega inga medel att skydda sig ens mot de vilda djuren. — STORBRITANNIENS STATSVERESREDOGÖRELSER utvisa: Inkomster, i pund St. Utgifter År 1843. 56,935 099. 55501,740. 4844. 358,590,247, D 55.403.647. 4845. 57,602,268. D 53 .873,063. Man finner således, att det i det landet går an, att under sig ökande öfverskotter Redsätta statsutgi terna. — KaAMMARMOTION. Ett patent har uttagits af fabrikören L J. Magnusson, på en i Amerika gjord, af Magnusson förbättrad, uppfinning af eu slags gymnasiisk stol, hvars ändamål är att åt per.