Aftonbladet – 16 september 1846, sida 2

a prigt öfver ailtins, äfven de minsta småsaker. Putåt således att jag qvarstadnar hos er, tll less jog ser er i stånd att sjelf vidtaga den åt nig anfört odda administrationen. Ni har nu varit gift i tre år och redan kommit litet ifrån sa kmånadens fårskaper. Parisiskorne, äfven le aldra förnämsta, pläga nu för tiden förstå ;g på att ba uppsigten öfver hus och affirer. — Nå väl; så snart jag ser er i stånd att sjeli havdhafva och öfverse allt, skall jag lemna er. — Taek! sade grefvinnan, mildt. Det är Ehaddens i Warschau och icke Thaddeus i cirku:, som nu talar. Återkom till oss fullko.nigt botad! — Botad! upprepade P.z, Nej aldrig! Ni vet iexe, fru greivinna, buru retande, bu:u förtusande den flickan är. Det finns ingen qvinna i verlden, som i den vägen kan jemföras med henne. Hon har någonting sprittande, lefnadsfriskt, något af et ungt djur, som... — Det vissa ör att jag aldrig skulie vilja hafva någonting af ett djur, a!bröt honom grefvinnan, i det hoa på bonomn kastade en huggormsblick sf vrede. Från derna morgon underrättade grefve Paz Clementine on alla husets aff rer, gjorde sig vili hennes preceptor, undervisade henne träget i det svåra värfvet att sköta sin förmögenhet, gaf henne en fullkomlig id om priset på alltng och lirde henne att ej för mycket låta bestjäla sig af tjenstfolket. Han—sade äfven att bon kunde lita på Constantin och en deg göra honom till sin major-domus. Pez hade undervisat Coastantin. I Maj månad syntes grefvinnan bonom fullkomligen skicklig att sjeif handhatva sin: egendom och sina aff-rer, ty hon hade en så siker blick, ett så ljust förstånd och var en bland dessa qvinnor, hos hvilka anlaget för husmoderkarlet t:ckes vara medfödt. Forts. följer)