Aftonbladet – 15 september 1846, sida 1

och näringar, ej skul!e blifva utan inflytande på andra länder. Sedan Peel ledt denna rörelse till ett praktiskt resultat, och derigenom för elltid införlifvat sitt namn med ett högst märkligt utvecklingsmoment i mensklighetens bistoria, började folk och statsmän, slagna med förvåning öfver den stora händelsen, att eftersinna huruvida ett lands välstånd verkligen befrämjades genom höga tullafgifter och de band, dessa lade på utbytet af folkens ömsesidiga produkter, eller om ej äfven på detta gebit friheten skulle bära samma helsosamma frukter, som på andra fält för dena menskliga verksamheten. Samtidist med eller nära i spåren efter Peels stora reform har man derföre sett betydliga nedsättningar i flere länders tulltariffer, såtom Rysslands, Österrikes, Neapels och nu senast Förenta Stateraas. Allt visar, att öfvertygelsen om nyttan af höga tullafgifter på många ställen blifvit skakad, och det är lätt att förutse ait sedan Storbritannien praktiskt tagit initiativet i denna stora fråga, måste den gå framåt äfven hos de andra folken. Frankrike är ännu monopoaliernes och prohibitismens förfofvade land, och regeringen har hittills med den största hirdnacken! et bekämpat alla försök, att i handelslagstitningen införa sundare grundsatser. Det behof den trott sig äga, att hafva en mängd enskilta intressen i sina händer, för att medelst dem verka på deputeradekammarens sammansättning, torde snarast förklara dess envisa fasthängende vid det nu gällande systemet för handeln och näringarne. Mea Peel har handlat, och Guizot har börjat öppna ögonen för de stora resultaterne. Journaldes Debats, under alla förbållanden oeb alla styrelser regerisgens lydiga språkrör, försvarar icke mera prohibitifsystemet; den proklamerar tvertom, att dess fail äfven i Frankrike förestår. Under dessa förhållanden bar centralj2ssociationen för den fria handeln bildat sig i Paris, och d. 28 i förra månaden höll den under de mest gynnande auspicier sin första ofentliga sammankomst. Härom handlar nedanstående bef från Paris af d. 29 Aug., hvilket vi finna i en evgelsk tidning med förra posten, och, i anseende till dess interessanta och vigtiga insebåll, här nedanföre meddele i öfversättning. Det är af följande lydelse: Ni känner huru hr Cobden blifvit emottagen här; alla partier hafva tiflat om hvem som skulle visa hozom den största uppmärksamhet, och hvar och en har varit angelägen atti hans person fira demokratiens på andra sidan kanalen bjelte. Hr Coabden bef presenterad för konungen, som yttrade till honom, att han redan sedan lång tid tillbaka är vän af den fria handelns grundsatser. Han var inbjuden till middag hos Odilon Barrot, på Bougival, der de förnämste deputerade af venstra sidan voro samlade, och till Thiers, som bjudit en stor samling af de utmärktaste ledamöter af venstra centern. Han hade ett samtal med Guirot, och vid en frukost, som hertigen af Harcourt gaf honom och dit de utmärktaste fransyske örfattarne i statshushållningen voro inbjudne, sammanträffade han med hertigen af Broglio. Resultatet af allt detta bar varit, att stärka öfvertygelsen hoz3 vännerne af den fria handelns grundsatser, och att minska fördomarne hos deras motståndare. Hr Cobden lemnade Paris i går morse, och samma dag han reste höll parisiska centralassociationen för den fria handeln sit första offentliga sammankomst, i den stora salen, Rue Montesquieu. Hertigen af Harcourt förde ordet, och omkring 4200 personer voro närvarande, bland hvilka sågos flera pärer, deputerade, professorer, skriftställare i statsekonomien, köpmän, fabrikanter, handtverkare, och öfverhufvud de förnämste representanterna. af bandeln och industrien i Paris. Några få anhängare af prohibitifsystemet voro äfven närvarande, i synnerhet jernbruksägare; Vid sammånkomstens öppnande, hvilket skedde kl. 8 på aftonen, framställde ordföranden i korthet det mål, sällskapet satt för sin verksamhet. Han underrättade de rärvarande, att ministåren tillåtit sällskapet att hålla sammankomster, och lät uppläsa stadganderne, hvilka blifvit gillade af vederbörande myndigheter; ty ieke blott tillåter Tegeringen sällskapet att konsti:uera sig, att hålla allmänna sammankomster och att uppjaga penningesubskriptioner, utan hon önskar ifven att sällskapet måtte frodas och tillvexa. Varen starkar, sade handelsministern Duchatel ill en ledamot af sällskapet, och vi skole beskydda eder. När sällskapet blir starkt komner det icke att behöfva regeringens beskydd; vertom blir då dess tillvaro och verksamhet ett skäl och en förevänning för öfvergifvandet ut skyddssystemet. Efier ocdföranden uppst ar Leon Faucher och höll ett tal, hvilket ofta bröts af d3 närvarandes bifalisbetygelser. Han visade, att om det förbund emot proh bitifsystemet, som man nu giek att bilda i Frankike, hade att strida emot mina djupt inrotade ördomar och mera talrika pivilegier, än det ;ngelska förbuadet emot spanmålslagarna haft tt kämpa emot, så borde det dock ej förlora nodet, då det hade för ögonen det exempel och den impuls, som blifvit gifna af sådana när som Cobden, Bright och Wilson. Han örklarade, att det icke var sällskapets afsigt utt söka tillintetgöra alia tullafgifter ; tvertom