Aftonbladet – 12 september 1846, sida 3

itom erior han, alltifrån Adams och C mentinss hemkomst, ea innerlig tillfredsställelse af utse sig omistlig för det unga paret, s0m, utan hans sjelfuppsffring, skulle rusat till sitt örder!. Hvilken förmögenhet förslår för det parisiska slöseriet? Uppostrad hos en slösaktig och tanklös fader, hade Clementine ej den ringaste id om ett hushåll, hvaröfver den rikaste och förnämsta tru i våra dagar är tvungen att hafva uppsigt: ty hvem har ru för tiden råd att hålla sig ep intendent? Adam å sin sida, son af en bland dessa polska magnater, Som låta uppäta sig af judarna, och alldeles oförmögen att handhafva spillrorna af sin familjs förmögenhet, hvilken fordom varit omätlig, var icke den, som kunde lägga band hvarken på sina egna eller sin hustrus fantasier. Om han varit ensam, bade han kanske varit ruinerad, redan icnan han gifte sig. Pez hade afhillit honom från att besöka spelbusen — var icke deita g:nska mycket? Såedes ville den ädle Paz icke ens vid tanken på att han kunde bli älskad af Clementise hestuta sig till att resa, för att slå ifrån sig sin olyckliga p5siod. Erkinslen, som var ordet till hela hans lifs gåta, fastnaglade bonom vid detta hotell, ty ban insåg att han behöfde vara det unga, oförståndiga, obetänksamma parets intendent, så vida allt skulle gi väl. Deras resa i utlandet ingaf honom heppet att återfå sitt lugn och kynna öfvervinna sin böjelse; men grefvinsan som vid sin återkomst var ännu skönare, och hvars intagande väsende pryddes af denna frihet och ledighet, om giftermålet förlänar en parisiska, utvecklade hela det hänförande beba