Aftonbladet – 12 september 1846, sida 1

arab, om vänskapen hos en vide, utan skryt utan buller, men alltid färdig till handling. Och jag — jag gjorde som vi polackar pliga göra: jag fattade honom i axlarne med båda binder och kysste honom på munnen. I lif och död således! ropade jag. Allt hvad jag eger tillhör äfven dig. Gör som du behagar. — Och nu skall jag säga dig, mina älskade maka, att det är Paz, som åt mig har uppsökt denna lägenhet och köpt den, nästan för ingenting. Han har sålt mina räntor till högt pris och återköpt dem till ett lägre; med denna vinst hafva vi betalt den här baracken. Sior hästkännare, har han köp! och sålt så många hästar, att mitt stall kostar mig obetydligt, och jag eger dock de skönaste hästar och de grannaste ekipager i hela Peris. Våratjenare, tappra polska soldater, utvalda af honom, skulle för oss gå genom elden. — Än hvar har längesedan trott att jag skull2 ruinera mig, och Paz underhåller mitt hus med en sådan fullkomlig ordning och hushållning, att han dermedelst her godtgjort några spelförluster, dem jag i min ungdoms oförstånd ådragit mg. Min Thaddeus är liflg som två Genuesare, sniken efter vin t som en polsk jude, öru:seende som en klok bushållerska. A!drig har jag kunnat förmå honom att lefva som jag lefde, då jag var ungkarl. Ibland har jag nödgats använda vänskapens ljufva våld, för att få honom med mig på spektaklet, då jag for ensam dit, eller till de middagar, dem jag på värdshus föranstaltade åt några glada dryckesbröder. Han älsker alls icke saloaogslifvet. : — Hvad älskar han då? frågade C!ementine.