Aftonbladet – 10 september 1846, sida 3

svagade stötarne förorsakade icke så många olyckor här, som i Livorno. Flere naturfenomener hafva förekommit. Vid Lorenzano och Treiora framqvällde ett smutsigt och sjudande vatten ur jorden; en sjö har bildat sig i en försänkning af marken. Alla hus och villor hafva lidit betydligt. Befolkningen har intagits af största oro,som ännu mera ökats genom berättelserna om fordna jordbäfningar. De af år 1798 och 4816 äro ännu i friskt minne hos flere af innevånarne. Man erinrar sig att förstnämnda år lades hela staden Siena i ruiner af en jordbäfning, som varade nio dager. I det tillstånd, hvsruti husen i Livorno för närvarande befinner sig, skulle utan tvifvel en stark jordstöt förvandla hela staden i en fullkomlig ruin. En del af befolkningen hir lemnat staden; ett stort antal menniskor bivuakerar under tält på allmänna platser eller söker sin tiliflykt på fartygen. Regeringen har skyndat att sända ingeniörer, läkare och lifsmedel till den skadade landsbygden. Uti L:usanne, Orbe och Yverdon hafva likaledes nägra tämmeligen starka jordstöter försports. På sednåre stället remnade busmurarna och kaminer nedstörtade. Folket höll sig en lång stund ute på gatorna af frukten att husen skullfinstörta. Uti Lucca kändes d. 42 två fruktansvärda jordstötar; klockorna i kyrktornen rörde sig, alla ringklockor i husen ringde af sig sjelfva, en mängd skorstenar nedstörtade, flere höga hus skadades, statyer föllo af sina piedestaler m. m., men likväl inträffade ingen större olycka. — ELEKTRISKA TELEGRAFEN EMELLAN BERLIN ocH Porspam. I en tysk tidning läses följande: Redan någon tid hafva de som rest på jernvägen mellan Berlin och Potsdam bemärkt tvenne öfver hverandsa fästade, i luten sväfvande, koppartrådar, hvilka i nästan tröttande enformighet följa banan i hela dess längd. Det är ledtrådarna till den af urmakaren Leonbardt i Berlin nyligen anlagda elektromagnetiska telegrafen, med hvilken bögst tillfredsställandeexperimenter blivit anställda, så att det numera icke lider tvifvel att denna slags telegrafering med fördel skall kunna ersätta den kostsammare brukliga lufttelegraferingen. — Det är högst intressant att se operationerna med denna telegraf. Hvarje tråd slutar bakom en skifva, liknande en skiffertafla, och hvarje elektriskt slag frambringar cn -ryekning på teflans visare; tafisn har utom några romerska bokstäfver, siffror förbundna med -bokstäfver, hvarigenom en chifferskrift antydes, som efter olika klaver medgifver den mest olika tolkning. Referenten såg en dylik fabelsktig konversation par distance. Telegrefisten i Potsdam öppnade samtalet med Berlinertelegrafisten med ett tecken, som sade: Observera!n Redan nästa sekund sprang visaren på den andra taflan till chiffern Förstätt. Derefier gafs ett tecken, som betydde signalboken JM 4. — Godt! svarades i nästa ögonkliek från Beriin. Sedan begyntes från Potsdam en depesch i chiffer; inspektören för bangården inträdde och bed telegrafisten fråga huru mänga personer gått med det afgångna töget. Nu afbröts depeschen med ett tecken, som betydde citissimen, och efter erhållet svar: förslålln, skedde frågan, hvarpå snart följde svaret: 3 personer med första klissen, 32 med andra klassen och 404 med tredje klassen. Derefter började den afbrutna korrespondansen på nytt. Straxt derpå lät direktören för telegrafen underrätta: Jag kommer kl. 44,. — Förståtv! svarades åter. AT allt i ordning?, — Jav! — Då kommer jag icke. Detta allt gick hastigt som blixten, och det gick äfven med blixtens naturkraft — elektriciteten. Det gifves flere chifferspråk, hvaraf det under M 1 är bekant äfven för de lögre tjenstemännen, M 2 för inspektorerne, MM 3 för ministrarne och de högre embetsmännen och JM 4 för konungens kabinett. Genom denna telegraf sparas dessutom en mängd kostnader för tjenstemän, dyrbara telegrafanläggningar och instrumenter; och då de vanliga lufttelegraferna i dimma och elakt väder äro obrukbara, gå dessa dag och natwt med blixtens hastighet. Det är önskvärdt och städse att hoppas, att denna telegraferipg äfven måtte blifva tiligängl:g för privata kommunikationer, såsom händelsen redan äri Amerika. Statens kostnader i och för telegreferna skulle derigenom mycket minskas. — FÖRENTA STATERNAS STORLEK. Förenta Staterna hafva en gränslinea af mer än 40609 engelska mil, en hafskust af 4009 mil och cn kuststräcka vid insjöar af 4900 eng. mil. En af landets strömmar är dubbelt så lång som Donau, Europas största flod. Bifloden Ohio ensam är 600 engelska mil längre än Rhenfloden, och Hudsonflodea är segelbar 490 mil läirgre än Themser. Staien Virginia är en tredjedel större än hela England. Från Maine till Ohio är längre än från London till Konstantinopel o. s, Vv. — WALTER SCOTTS STATY. Den 45 i förliden misad aftäcktes i Edinburg sir Walter Scotts staty, i närvero af en oräknelig folkmängd. Ett långt tåg al stadens autoriteter, embetsoch tjenstemän, borgare. frimurare m. fl. tågade högtidsklädda uppåt Prinsgatan, der statyen är uppställd. På signal, medelst kanonskott, aftäcktes den ryktbare skaldens och författarens byst, under mängdens uthållande jubel. Bildstoden är mästerligt utförd af en skottsk konstnär, hr Steele, i grå Cairrara-marmor, och af kolossxl storlek. Den föreställer skalden, sittande tankfull, med en bok i handen. En herdeplaid omböljer hans axlar och favorithunden Meida ligger vid hans fötter. Lord Glenlyon, stormåstare för skottska frimurarne, utförde de vid dylika tillfällen ofliga ceremonierna, och lord Proost höll ett tal öfver den skottske bardens snille och förtjenta ryktbarhet. Festen slöts med en mid