Aftonbladet – 1 september 1846, sida 1

Arsvexten 1 Spanien har utfallt svagt, och priset på alla lifsmedel befinner sig i stigande; redan kostar hvetet 350 proc. mer än för en månad sedan (45 realer pr fanega i stälet för 30), och allt annat i ungefär samma förhållande. Den märkvärdigaste underrättelsen härifrån angår den rustning till eröTingar i Amerika, som förehafves af general Fiores, och hvilken, fastän väl icke öppet gillad af Spanska regeringen, likväl säges njuta dess hägn. Andamå!et uppgifves vara grundläggningen af en trom åt en ung furste, som på mödernet tillhör bourbonska linien; och vid anvärfvandet hafva officerarne blifvit skriftligen försäkrade om, att de vid inskeppningen skola erhålla ett formligt dokument, som förklarar dem stå i droitningens af Spanien tjenst. Då likväl ingenting officiellt kan vara kändt härom, så hafva de af spanska hofvet erkända sändebuden från Mexiko, Venezuela och Chili hittills stadnat qvar i Madrid, ehuru de utan tvifve! underrättat sina regerinIgar om företaget. Detta är imedlertid så vida utveckladt redan, att större delen af den tropp, som Fiorez värfvat, befinner sig i Cadiz för att gå ombord. Nordamerikanerna hafva härigenom vunnit en ytterligare anledning för sina eröfringsförsök, och general Taylor en bekräftelse på sin förklaring i den af honom till Mexikanska folket utfärdade proklamation, hvari han bland annat yttrar att det egentliga milet för Mexikos nuvarande presidents och hans anhängares siräfvande är ,införandet af monarkien, alt de söka förmå Mexikos folk till röstande för en despotisk styrelse och att de vilja sätta en europeisk furste på Mexikos tron. ITALTEN. Rom d. 8 Aug. X-noons från Persien hemtågande Greker kunde efter den lånza och mödosamma färden öfver armeniska bergen knappast med mera förtjusnirg, vid anblicken af Pontus Euxinus, utropa sitt bekanta bafvet! bafvetl, än Romarne i går ropade ,regn! regn!s efter den ihärdiga hettan och torkan. Regzgntiden tycks nu vara inne, och tidigare än vanligt, ehuru för sent ändå, ty alla fålt och åkrar ligga alldeles förbrända, och bristen på bete och vatten har haft en härjande boskapssjuka till följd. I Lucea köndes den 42 Augusti, en minut före kl. 4, två förfärliga jordskakningar. Klockorna klämtade af sig sjeifva, en mängd skorstenar nedstörtade på gatorn, bildstoder kastade: från sina fotställgingar, och flera höga hus skadades, men ingen mennisk2. Äfven i Livorno och Neapel hade häftiga jordstötar förmärkts, men, så vidt man känner, utan några svårare följder. SCH WEIZ. På bedri:vande af de förbundna 7 katolska kantonerna upptogs den 43 Augusti vid Jandtdagen frågan om klostrens återställelse i Argau. Man framlade en af nära 100,009 katoliker undertecknad ansökning derom, och kanton Luzerns representant sökte sedan i en vidlyftig framställning ådagaligga det orättvisa i klostrens upphäfvande. Argaus ombud erinrade, att saken en gång vore afgjord och det för alltid. Det var under inbördes krig som Argau beslöt upphäfva klostren, som ett nödvärn för sn egen tillvaro, och sjelfförsvarets rätt har ej heiler blifvit satt i fråga af de öfriga kantonerna. De sju förbundna kantonern:s reklamation är ej annat än en smädecskrift emot det frisinnade Schwe z;. och buru litet afseende petitionens många underskrifter förtjente, röjes bäst deraf att 10 till 12,000 katoliker i sjelfva Luzern ej tecknat under, hvilket vwvid dervarande förhållanden ej vore litet. Bland Argaus egna katolska invånare, 47,000, hade blott 7000 undertecknat. — Vid frågans afgörande röstade blott 7 !, kantoner, bland 921, för klostrens återställelse. : RYSSLAND. I Warschau hade man, enligt underrättelser från Petersburg, återväntat furst Paskewiz efter början af Augusti, men ännu den 47 var han ej anländ; man trodde honom vistas i de nyligen i krigstillstånd förklarade och under hans uppsigt ställda guvernementerna Wilna, Kowno och Grodno, för att der träffa de häraf följande å!gärder. Härtill hör framför allt invånarnes fullständiga afväpnande, och vidare tillsättning af en krigsrätt, som skall döma öfver de för densamma framförda fångar, samt till fastställelse öfverlemna sina uslag åt fursten; hvarefter domen genast verkställes. Det är på detta sätt, som Potocki, Kociszewski och Zarski blefvo afrättede, samt Ruprech och hans kamrater, sedan de undergått alla de vanliga dödsförberedelserna, blefvo i det afgörande ögonblieket benådade med lifstidsarbete vid Ural; det är på samma sätt, som prosten Sciegenny, hans bröder och öfriga deltagare i den af dem för två år sedan i trakten af Kielce föranledda sammansvärjning blefvo dömda förlustige sin egendom och ålagda lifstidsarbete i grufvorna; likasom det äfven är på detta sätt som samma straff öfvergått Tolenski och Bels nowski. Vid förlusten af egendom träffar denna följd ej blott den dömde sjelf, utan äfven alla hans kreditorer förlora hvad han kan vara dem skyldig; hvaremot alla hans fordringar genast indrifvas för kronans räkning. Köpmannen Li